Midsommar

Historia

 

Landskapet och lantbruket har förändrats. De gamla rejäla hantverken inom lantbruket har till största delen försvunnit. Brytning av torv för privata hushållet har försvunnit. Det gamla torvjärnet är museiföremål och de gamla torvgravarna på varje lantbruk har till stor del blivit bevuxna med allehanda träslag.

 

Lars Svensson skär torv år 1986 på egna mossen

MÅNSATORP. Faktiskt har det varit en filmstudio i skogen vid Månsatorp, Vittsjö. Inte detta sekel men förra seklet. Då kom ett helt filmteam för att spela in de sista sekvenserna av filmen om ”Kulla Gulla” Filmen sändes i teve i början av år1986 och sändes i elva avsnitt. Kulla Gulla gestaltades av Lisa Jarenskog från Göteborg.


Kulla Gulla och Johannis i släden i vintrigt Månsatorp.

Avsikten var att de flesta avsnitten skulle spelas i på Björnstorp Svenstorps godsförvaltning men avsaknaden av snö i denna södra landsdel var orsaken till flyttningen. Kulla Gulla var inte ensam om inspelningen. Utöver 20 medverkande aktörer fanns givetvis även Johannis som gestaltades av Martin Valind från Limhamn.


HÅRSJÖ. För drygt 73 år sedan, den 8 januari 1942 störtade ett flygplan i Hårsjö, Vittsjö. I dag är det inte många som har kännedom om denna händelse där ett flygplan under rutinflygning störtade och piloten omkom. Det var under spaningsuppdrag under Andra världskriget som händelsen inträffade. Troligtvis var flygningen mer eller mindre sekretessbelagd då uppgifterna gav vid handen att flygplanet hade störtat vid Ljungbyhed!

Bild SK40, dock inte det plan som artikeln handlar om

 

VITTSJÖ 1990.
Även 1990 hände det en del saker och händelser i kulturorten Vittsjö. Det kan kanske var intressant att blicka tillbaka och minnas.
Vid 1990 års början fanns det 2 806 boende i församlingen.

Tidigt på Nyårsdagens morgon totalförstördes en villa av brand vid Hårsjövägen. Boende lyckades rädda sig genom hopp från ett fönster.
12 kockelever skulle lära sig laga Skånsk mat under en tre dagars kurs i Vittsjö.

Fyra kurvor blev en nästan rak sträckning av vägen vid Rommentorp.

VITTSJÖ 1995.
20 år är ingen lång tid med det som hände i vår ort vid den tiden har kanske fallit i glömska. Återväck minnet från 1995!
Då fanns det 2 726 boende i Vittsjö församling.
Då, 1995 var det ett Bondetåg till Halmstad. Ett antal lantbrukare från trakten ställde upp för LRF med krav på bättre lönsamhet för lantbruket.
Då var det klappjakt på räv vid trakten kring Månsatorp. Jägarna föredrog i fortsättning kalla varandra genom telefonkedja då ”rävens vänner” hotade.
Då blev Harold Persson i Emmaljunga högtidligen tackad för mer än 50 års tjänst för orienteringens fromma.

BILD: En tecknare hyllade Harold på detta sätt med journalistutrustning och Göingeflickorna.

VITTSJÖ 1985.
30 år är ingen lång tid men det kan kanske vara intressant att återuppleva några händelser från 1985:

Då vid årets början fanns det 2 773 personer i församlingen.
Då hade Bröderna Larsson stövel-rea.
Då sökte Lantmännen städhjälp med 50 timmar/vecka.
Då blev Bengt Svensson omvald till ordförande i Hästhult AIK för 18:e året.
Då bjöd hantverksföreningen alla barn från Vittsjö gamla kommun till julfest i församlingshemmet.
Då valdes Sture Svantesson till ordförande i Emmaljunga GOIF.
Då var det 350 anmälda till tredje Kiempeloppet. Nära 400 kom till start.

BILD: Schematisk karta över Kiempeloppets sträckning.

VITTSJÖ. Apropå Skinnkjortla-lien-berättelsen som finns i Vittsjö Hembygdsförenings årsbok  1978 sidan 7,  samt att vi numera åter har varg i våra trakter:

Skinnbyxa-lien:

Än idag kan det va bra att ha
skinnbyxor att kunna dra
av och att offra vid lien
då vargen kommer ut ur sina hien
för visst är det mycket bätter
att komma hem med rumpan bar
än att barnen blir utan sin far
och att dom över mej ett kors sätter ???

VITTSJÖ. I Sverige är det snart tid för de nya sedlarna att komma ut i handeln. Det kan kanske vara intressant att se hurdan en sedel såg ut för drygt 150 år sedan.

VITTSJÖ. Nils Johnsson eller ”Halte Jonsson” som han i dagligt tal kallades i Vittsjö var inte något original men han var synnerligen originell. Sina levnadsöden skrev han ner på folieark och finns delvis bevarade med brandskador. Det är enastående att en människa kan utstå så många smädelser och förakt som har fick bära med sig. Han bodde de senare åren av sin levnad vid Gundrastorpsvägen och avled 1967.

BILD: Nils Johnssons primitiva bostad där hans följeslagare cykeln finns med.

För tio år sedan var det grannens femåriga grabb som frågade min fru:
Ä Ebbe din pappa?
Nej svarade min fru. Min pappa är död men hade han levat hade han varit 100 år.
Synn te daj, sa grabben.
Någon tid senare kom jag cyklande då grabben ropade till mig att ta hans boll som farit över staketet.
Ja visst svarade jag, stannade samt sa: Tänk på att jag är en gammal man!
Hur gammal ä du frågade grabben.
Ja ä 70 år svarade jag.
Hur långt ä dä till hundra frågade grabben?
Det är 30 år svarade jag.
Efter kort stund svarade grabben. Hundra år, då ä du dö!
Jag betvivlade detta och trodde nog jag skulle bli ett hundra år vilket grabben tvivlande på.
Efter en stund eftertanke sa grabben: Dä ä synn då grannarna dör!
Jag höll med honom.
Efter några sekunders tänkande svarade grabben: Men det gör inget för vi har nya unga grannar där borta!

BOKHOLMEN. Amos Celin Nilsson var född på Bokholmen, beläget mellan Brönjet och Hästhult i västra delen av Vittsjö församling. Nuvarande ägare till Bokholmen är Tomas Marke. Den sist boende på Bokholmen var Amos syster Ida Nilsson (1879- 1956). Amos var medlem i Bjärnums & Wittsjöortens föreläsningsförening. Medlemskortet återges undertecknat av Per Axel Persson (Värpatorparen Norra Skåne) och Atto Peto, Bjärnum.

HÅRSJÖ . Allan Johansson, Allan i Hårsjö var inte enbart en skicklig bilmekaniker. Han hade även konstnärliga anlag och främst målade han ståtliga älgtjurar i naturen. Han var också en skicklig tecknare som på kort stund kunde skissa fram det ena och andra.

  • En yngling drunknade i Vittsjön då han efter arbetets slut skulle ta sig ett svalkande bad. Han kom ut på för djupt vatten och lyckades inte ta sig i land.

STENÅKERN. Svedjebruk började nog i Sverige redan på 1600-talet där bönderna högg eller brände ner skogen. Askan från svedjan var med dåtidens mått mätt ganska näringsrik och den första skörden på svedjan var oftast råg. Efter ett par års tid var näringen förbrukad på det området och det blev tid för ny svedja.

En intresserad kvinnlig bekant studerar Sture Larssons ansträngning att veva upp stenen med ”jättens” hjälp. Bakom stativet syns en häst som kanske tänkte: Tack att jag kom undan arbete?
Efter hand ställde bönderna större krav på odlingsmark. Stora och mindre stenar var ett hinder för rationell odling. Det blev efter dåtidens mått tämligen rationellt att använda hävstånd för att lyfta upp stenarna. Stenen skulle grävas fram för att ge utrymme för en eller ett par hävstänger. När stenen väl kommit upp efter flera timmars arbete skulle den lastas på ett stenas för transport till kanske kommande stengärde.

Vittsjö. Vid sockenstämma i Vittsjö kyrka 1826 föreslog stämman att drängen Per Wollemarsson skulle tilldelas Hög Respektive Patriotiska Sällskapet Höggunstliga utmärkelse för 38 års tjänst hos samme husbonde. Drängen hade varit i tjänst hos åboen Per Bengtsson i Högholma. Sockenstämman beslutade enhälligt att föreslå nämnde dräng till utmärkelsen.

Sockenstämman 1859 hade ett mer delikat ämne.

Nedan följer några av de större och aktuella händelser som inträffade för 80 år sedan, 1934.

  • Den 1 januari 1934 var befolkningens antal 2 531 innevånare.
  • Vittsjö JUF-avdelning hade julfest i folkskolan där Vittsjö amatörorkester spelade.
  • Hässleholms spritbolag förnyade tillståndet för Vittsjö hotell att servera vin till spisande gäster vid fullständig måltid.

-- Först ett trevligt nytt år till alla vänner! --

  • Folkmängden var den 1 januari 1914, 2 203 personer.
  • Den 3 januari hade Bertha Nilsson (tant Bertha) söndagsskolfest i Emmaljunga.

VITTSJÖ, BJÄRNUM. I dagens lantbruk är det tämligen enkelt att avgränsa ett visst område. Enklast sker detta med elektriskt stängsel. Oftast ett enkelt och mindre arbetskrävande åtgärdssätt genom uppsättande av ett elektriskt stängsel. På några timmar kan ett större område stängslas. Enorma arbetsinsatser krävdes för ett funktionerande avgränsning för bara drygt 70 år sedan och längre tillbaka i tiden för att hålla husdjuren uthägnade eller för att hålla andra djur utanför hägnaden.

Bild: I Bökholm, Emmaljunga finns denna gamla fägata bevarad med en kastanjeallé på ena sidan. Planteringen på den andra sidan har försvunnit. Denna fägata har ingärdat en inäga intill bebyggelsen för att hålla kreaturen utanför åkern där skörden fanns. Fägatan slutar i skogsbrynet.

 

VITTSJÖ. Hur var julfirandet på pensionaten i Vittsjö för 60-70 år sedan? Det har berättats av minnesgoda personer hur firandet gestaltade sig. Ingenting är sig likt i dag om jämförelse sker. De drygt dussinet pensionaten hade då några hektiska dagar med massor av gäster.

Den av personalen som hade det mesta jäktigt var nog vaktmästarna på pensionaten. Då kom flera persontåg till järnvägsstationen varje dag och varje resenär som skulle gästa något pensionat hade en eller flera välfyllda väskor. Allt detta skulle lastas på pensionatet cyklar som var försedda med kraftiga pakethållare fram och bak. Ofta var det otänkbart för vaktmästaren att cykla med sådan tung och värdefull last som ofta skymde sikten. Det blev att ha cykeln som stöd vid transporten till pensionatet. Vid framkomsten skulle alla väskorna in på respektive rum, i sämsta fall upp till tredje våningen.

VITTSJÖ. Ni som är ute med båt på Vittsjön har säkert lagt märke till två stycken 7 knops skyltar! Dessa skyltar går givetvis även att ses från land. Det finns en på Cecilias Tånge (Näset) och en på Kiön.