BJÄRNUM. Portarna öppnas till ubåtsvarvet i södra delen av Bjärnum och när ljuset tänds så ser jag den - ubåten - med sitt vita vackra skrov, ligger i dockan, upphissad i block och talja. Nej, det är ingen synvilla! Konstruktören, Birger Holmberg, visar stolt upp den 8 meter långa ubåten som väger cirka 10 ton och som provseglats i såväl Höganäs som Åhus. Följ med mig ner i skrovet - jag lovar en sällsam upplevelse.
Tillsammans med Uno Kristiansson gör jag en tur i Bjärnumstrakten. I en tidigare artikel om Luxus skriver jag att han arbetat i Chicago och då haft en förman vid namn Birger Holmberg. Det är till hans bostad vi är på väg nu. Vi kör upp i den branta backen och möts på trappan av paret Cina och Birger.

ubten_010.jpg
Från vänster Birger Holmberg, hans hustru Cina och Uno Kristiansson

Efter en kort presentation beger vi oss till ubåtsvarvet. Och! Därinne hänger den vackra skapelsen. Birger berättar livfullt om sin ubåt.
- Den är cirka 8 meter lång och väger 10 ton, skrovet är byggt i stål, den har en 150 hk turboladdad diesel från en lastbil som via hydraulpump driver den bakre propellern och därtill en elmotor för främre propeller.
- Hur kom det sig att du byggde en ubåt? frågar jag.
- Jag jobbade ju i Chicago och var intresserad av scuba-dykning under lång tid. Det var ofta svårt att få låna en båt och dessutom dyrt så jag bestämde mig för att bygga en egen båt. Först var det inte ens tänkt att bli en ubåt utan en vanlig båt, säger Birger.
- Du började alltså att fundera på detta redan under 50-talet. Hur skaffade du dig kunskap om hur man bygger en ubåt? undrar jag nyfiket.
-Jag började med att göra modeller, läste det mesta av tillgänglig litteratur, men ubåtar används ju av marinen och då är det mesta hemligt så en gång när en militär ubåt visades upp utanför Chicago så styrde mig nyfikenheten dit. Vissa delar av ubåten var öppna för allmänheten medan andra delar var avspärrade men jag tog mig förbi och blev omhändertagen av vakterna dock fick jag senare lämna platsen utan rättsliga åtgärder, skrattar Birger. Så värst mycket hann jag inte lära av det besöket.
- När började planerna anta konkret form, frågar jag.
- När vi flyttat hem till Bjärnum så blev det först villabygge och faktiskt återflytt till USA och tillbaka till Bjärnum ett par gånger innan Cina och jag bestämde oss för att permanent bo i Bjärnum och efter ett tag så fortsatte jag med idéerna på båtbygget. Jag gjorde skisser på smådelar och mindre experiment innan jag började bygga men hade ingen full ritning. Nya idéer och tankar gjorde att vi, min son Michael var också mycket delaktig i byggandet, experimenterade, byggde, omprövade och byggde om. Som exempel kan jag nämna att när vi byggt skrovet och tittade på det innifrån så konstaterade vi att den borde vara två meter längre så vi fick dela den på mitten och svetsa till en två meters "tub" mellan för och akter.
ubten_012.jpg
Uno konstaterar att den är byggd i stål, rostfritt stål, pansarglas och trä. Cina berättar att hon också varit i undervattenläge när de seglade i Åhus men att sonen Michael i följebåten kände oro när mamma och pappa stannade kvar länge där nere

Tillsammans med konstruktören så klättrar jag ner i ubåten. Genom tornluckan klättrar jag via en aluminiumstege och möts av ett ljust och luftigt inre. Det är lätt att stå rakt upp på durken, i mitten finns ett cirka fyra meter långt rum som vattenfylls helt, cirka 6 ton vatten får plats när ubåten skall gå ner i undervattensläge. Under durkarna ligger dieselmotorn, tryckluftskompressor med kapacitet av minst 250 kg tryck och hydraulpumpen. Där ligger också ballast i form av 600 kg blytyngder vilka stabiliserar ubåten främst i sidled.
Runt om i mittre delen finns också osynliga bränsletankar som tillsammans rymmer cirka 2000 l dieselolja för långfärder. I det här, mittre, rummet kan man alltså inte vistas vid undervattensegling. Därför finns vattentäta luckor till främre delen varifrån ubåten styrs liksom till den bakre där det bland annat finns kylbox, toalett, tvättrum, åtta batterier, färskvattentank och avloppstank.

I mittre sektionen finns också trycktankar från vilka man kan pressa ut luft och därmed tränga ut vattnet från mittsektionen och på så vis få ubåten att gå upp i övervattenläge.
- Vi har provat förmågan att dyka och stiga med hjälp av enbart luften från trycktankarna och den klarade sex nedstigningar utan att kompressorn var igång. Ändå fanns det lite tryck kvar i tankarna, säger Birger belåtet. Först var min tanke att ubåten "bara skulle simma så djupt att man slapp rörelserna i skrovet när vågorna rullade över den" men u vet jag att den lätt klarar 15 meters djup och det räcker mer än väl för mina behov. Därför har jag byggt in säkerhetssystem som gör att luft pressas in i mittsektionen då båten kommer ner på större djup.
ubten_015.jpg-Den här delen fylls av vatten i undervattensläge och därför måste man flytta den enkla spisen till bakre utrymmet, säger Birger, där han står i mittre rummet med toalettstolen synlig i bakre sektionen

Främre sektionen kan väl kallas styrhytt. Därifrån kan man styra motorer, hydraulpump, länspumpar, luftkompressor och man kan även trimma ubåten i längsled, dvs genom att pumpa dieseloja mellan bakre och främre del så ändras tyngdpunkten. Detta är en konstruktion som Birger kanske var först med. Från detta utrymme kan man också lämna ubåten neråt! Birger pressar då in övertryck i rummet, öppnar en plåt i golvet, öppnar sedan en stor lucka i ubåtens botten och kan sedan simma ut i vattnet utan att vatten tränger in i ubåten. Under tiden som han simmar runt så kan luckorna vara öppna. Hur kan detta vara möjligt? Jo, tänk er att ni håller en tom glasburk, utan lock, upp och ner i vattnet! Visserligen tränger vattnet in någon millimeter men inne i burken har vi en stor luftbubbla. Det är alltså genom burkens hål man simmar. Efter simturen är det bara att stänga luckan och klättra in i luftbubblan, dvs främre sektionen. Skulle det "gå fel" så finns tuber med reservluft att andas.
En annan finess är att man kan ligga på bäddarna i främre delen, titta ut genom tjocka fönster och se vattnet under. Liggande på magen kan man då följa en simmande fisk genom att reglera fart och djup med små strömbrytare.
ubten_020.jpg

Här kan man ligga på magen och titta ner under ubåten samtidigt som man styr med de små strömbrytarna

Personal från Svenska Marinen har varit mycket nyfikna på min ubåt och en gång kom de i hyrt flygplan för att titta. Min son och jag var lite oroliga inför besöket.
-Vi visste ju inte vad de ville, säger Birger. Vi hade ju provat ubåten i undervattenläge på 10 meters djup och då mätt hur mycket skrovet pressades ihop. Som amatörbyggare så funderade vi på någon lämplig mätmetod. Tillsammans kom vi på att placera en stor träpåle mellan skrovväggarna. Vi mätte in den så att den var 5 mm kortare än avståndet mellan väggarna och så satte vi modellera i den lilla springan och lät båten sjunka till 10 meters djup. Väl uppe kunde vi konstatera att leran pressats ihop endast 2 mm, men för säkerhets skull svetsade vi ett kraftigt rör mellan väggarna för att göra ubåten mera tålig. Marinens personal undersökte båten och hade "Inga anmärkningar" men varnade för att en ubåt lätt kan "sugas fast" i dyn på botten "som när man går på en dyig sjöbotten i stövlar".
De menade att det krävs mycket kraft för att komma loss, "15%", så uttryckte de det. När jag konstaterade att vår ubåt hade 60% styrka så var de mycket nöjda. Till sist så kom frågan om hur vi mätt upp intryckningen. Vi förklarade detta om modelleran och de var imponerade. När marinen mäter så fäster de ett snöre mellan skroven och hänger en skiftnyckel på snöret för att sedan räkna ut påverkan. Vi kände oss stolta.
På min fråga om vad som händer med ubåten i framtiden, svarar Birger.
- Det finns två alternativ. Antingen tar min son över den till USA, där han bor, eller så hamnar den kanske på muséum. Att sälja den är inte aktuellt.
ubten_021.jpg

Avancerad hydraulisk styrreglering, eller.............?


ubt32.jpg


























- Jag trodde att det skulle bli dyrt att använde denna kran vid sjösättningen 1989 i Åhus och upptagningen av ubåten men hamnkaptenen bjöd på den tjänsten, säger Birger

ubt33.jpg


























Ubåten i övervattenläge strax innan den fortsätter ner under vattenytan.......
vilket syns på bilden härunder. Endast snorkeln syns. I ubåten sitter Cina och Birger och sonen Michael har kontakt med dem via en antennboj
ubt31.jpg
Läs gärna de andra artiklarna jag skrivit om Uno Kristiansson och människor han mött:
"LUXUS, företaget som Vittsjö, år 1950, inte ville ha"
" Det var i Bjärnum det började"
"Fam Kristiansson flyttar från Bjärnum till Vittsjö"
"Uno Kristiansson får teaterjobb"