Vem minns hur ett ”skegäre” i Verum såg ut?

Skriv ut

VERUM. Johan Lundberg författade för några år sedan ett examensarbete som hette: Skånska trähägnader, en studie i konstruktion och historisk utbredning. Uppsatsen är en kandidatuppsats i ämnet landskapsvetenskap vid Högskolan Kristianstad. Under ett praktikarbete hade författaren tagit del av artikeln Skånska gärdesgårdar, ett bidrag till kunskapen om dess former och utbredning från 1925 skriven av markhistorikern och kulturgeografen Mårten Sjöbeck.

Artikeln, som var införd i tidskriften RIG utgiven av Föreningen för svensk kulturhistoria, lockade Johan Lundberg att fördjupa sig i ämnet. Han konstaterar i sitt examensarbete att man i norra Göinge fortfarande långt in på 1900-talet kunde påträffa de två ålderdomliga inhägnadstyperna: ”skegäre” och ”oppståndsgäre”
Forskaren Mårten Sjöbeck hade vid sina rundresor i Göinge påträffat rikligt med skegärden, vilka han kallade skedgärdesgårdar. Han hade funnit sådana främst i Visseltofta, Loshults, Verums och Farstorps socknar, men även i viss mån i Vittsjö, Örkened, Glimåkra, Hästveda, Hörja, Torup, Matteröd, Brönnestad, Norra Mellby, och Tjörnarp.


Sjöbeck har vid sitt besök i Verum och Visseltofta på 1920-talet även observerat man i dessa socknar hade kvar ett ålderdomligt uttal av gärdestypens namn. Han skriver: … skedgärde, »skegäre». Uttalas med hårt k i Visseltofta och Verums socknar.
Sedan återger Sjöbeck Carl von Linnés beskrivning av gärdesgårdstypen då han i sin Skånska resa hade passerat Marklunda den 17 maj 1749: »Skedgärde voro gjorda på det sättet, att manshöge enestörer sattes i kors utan hank, alternativ med hvarandra, hvarpå emellan hvar stör lades tvänne roder, hvaraf det öfre rodret var gammalt. Enestörarne lutade ock något litet mot rodret.»


Det kan här också nämnas att Sjöbeck under sina rundresor i Göinge dokumenterade en ålderdomlig gård i Horsaskog, Verums socken. Det var Nils Kristenssons ryggåsstuga. I Sjöbecks material finns en skriftlig redogörelse och en planritning. (Se bild!) Av beskrivningen framgår att det i huset fanns en hällugn med Karl XIII:s namnskiffer och att det även fanns ett ursprungligt blyinfattat fönster i en av husets kammare.


I det Sjöbeckska arkivet finns ett foto avsett att illustrera hur ett typiskt skegäre såg ut. Sjöbeck har tagit fotot år 1935 ungefär 3 km söder om Verums kyrka. Ett annat foto i samlingarna visar ett skegäre längs vägen mellan Vittsjö och Värsjö 1932. (Se bilder!)

 

Skegäre tre kilometer söder om Verums kyrka 1935

 

Skegäre i Vittsjö socken 1932

Den så kallade oppståndsgärdsgården hade etnologen Sigurd Erixon funnit i trakten av Karlshamn i Blekinge. Denna gärdsgårdstyp skall ha bestått av enkla, grova störar med på dessa 2-3 horisontellt placerade slanor. Mellan slanorna flätas sedan ris av företrädesvis trädslaget en, men även hassel, vide eller al skall ha förekommit som fyllnadsris. Enligt Johan Lundberg är denna gärdsgårdstyp omnämnd i två etnologiska ”frågelistsvar” och skall ha enligt dessa anteckningar ha förekommit i Stoby, Norra Åkarps, Verums, och Röke socknar.


Författaren till uppsatsen beskriver hur den gamla gärdestraditionen utplånades när järntråden introducerades i början av 1900-talet:
Under 1800-talets sista decennium började järntråden saluföras i Sverige, och efter första världskriget slog även taggtråden som hägnad igenom i Sverige. Under Sjöbecks undersökningar i början på 1920-talet noterar han hur ståltråden gjort sitt intåg i landskapet och helt börjat förändra de traditionella hägnadsmetoderna. Användningen av ståltråd och taggtråd ledde till att hägnadsarbetet snabbt blev effektivare och inte alls lika arbetskrävande som trähägnaderna. Taggtråden blev snabbt mycket billig i inköp och på 1940-talet beräknande man att en traditionell trägärdsgård kostade 40-60 öre per meter att sätta upp medan kostnaden för motsvarande stängsling med taggtråd var hälften så dyrt.


Sommaren 2014 anordnar Regionmuseet Kristianstad i samarbete med Göinge hembygdsförening kursen: Trähägnadskurs- Skedgärden!!  Kursen annonseras på hemsidan för Länsstyrelsen Skåne enligt följande:
Kom och lär dig bygg en riktig trägärdesgård i form av skedgärdesgård!
För första gången någonsin i modern tid i Sverige (!?) skall vi denna dag (23/6 2014) lära oss att anlägga en skedgärdesgård. I den vackra och kulturhistoriskt intressanta Broby Hembygdspark i Nordöstra Skåne kommer vi att få lära oss att med traditionella material och metoder bygga en riktigt fin och hållbar skedgärdesgård.

Vandringsman vid skegärde i trakten av Västra Torup