Trotjänare från Verum var eldare i Troedssons fabrik under 23 år

Skriv ut

VERUM. Under rubriken ”Belönad arbetare” berättas den 13 januari 1908 i Skånska Morgonbladet om den uthållige arbetaren Jöns Nilsson från Ekholmen i Verums socken. Han hade under sina år som anställd av Troed Troedsson fått vara med om hur det i början av 1900-talet blomstrande municipalsamhället Bjärnum växte fram ur den i början av 1880-talet inrättade bödkareverkstaden i Kulleröd, belägen halvvägs mellan Verums och Norra Åkarps kyrkbyar. Det var där, på bekväm gångväg några vägkurvor från hans hem (ca 900 meter), som den 40-årige småbrukaren började sköta eldningen i Troedssons ångmaskinsdrivna fabriksanläggning.


Troedsson & Nilssons tunnbinderi i Bjärnum före branden 1944. Mitt i bilden vid en tunna syns tunnbindaremästaren Anders Jonasson Lindström, vilken Troed Troedsson lyckades värva från Skeinge till sin fabrik i Kulleröd. Längst t.v. med ryggen mot kameran står sonen Uno Lindström (f 1910) och längst t.h. står sonen Arnold Lindström (f 1908). Sonen Evert Lindström (f 1912) och hustrun Herdis från Finja blev 1945 föräldrar till Leif Anders Erling Lindström som blev generaldirektör i sjöfartsverket, statens medlingsinstitut samt styrelseordförande i Statens maritima museer.
(Bild ur boken: Från slöjd till Hantverk till möbelfabriker i Göinge) 

Arbetsgivaren Troed Troedsson, vilken var född i Porrarp i Vittsjö, hade - då eldaren Jöns Nilsson vid utgången av 1907 pensionerades efter 23 års tjänst - nått sin egen ”middagshöjd ” sedan han på hösten blivit vald till riksdagsman i den fina Första Kammaren. Ibland kallades de ledamöterna för Sveriges senatorer och kammaren för Senaten.


Bild ur Hvar 8 dag den 13 oktober 1907


Troed Troedsson räknades på den tiden i politiskt avseende till det s.k. småfolket. Hans politiska hållning kallades ”moderat vänster” och han var en ”nykterhetssinnad” man. Tiden i riksdagen blev inte lång, ty redan vid nästa val 1911 avsade han sig en förnyad kandidatur.

Eldaren och småbrukaren Jöns Nilsson, vilken var född 1844 i Hyngarp i Vittsjö socken, hade vid nyår 1881 med hustrun Beata och en fyraårig son bosatt sig på ett litet småbruk om 4 hektar mark i Ekholmen. Detta lilla hemman låg helt nära gränsen till Kulleröds by i Norra Åkarps socken. Året därefter hade Troed Troedsson - en barndomsbekant till Jöns Nilsson från Vittsjö - köpt en gård i Kulleröd för sitt mödernearv. Tillsammans med svågern Johannes Nilsson startade han en sågverksrörelse som de efter några år utvecklade till en tunnbinderirörelse. Som ledande hantverkare i denna fabrik rekryterades i slutet av 1880-talet två tunnbindare som tidigare varit verksamma i greve Holcks fabrik vid Skeinge säteri. En var Anders Jonasson Lindström (1863-1961) född i Essetorp, Hästveda socken och den andre var August Svante Dahlqvist (1864-1906), smedson från Skeinge i Verums socken. Hur Troedssons smörfjärdingsfabrik med tillhörande träförädling efter rörelsens flyttning till Bjärnum år 1892 sedan järnvägen till Bjärnum hade öppnats 1890 bidrog till att orten sedermera utvecklades till ett möbelindustricentrum är en ofta berättad historia. (Se t.ex.: Ingemar Bjernets artikel om Troed Troedsson i Västra Göinge hembygdsförenings årsbok 1991 och ”Troedsson & Nilsson” i boken Från slöjd till Hantverk till möbelfabriker i Göinge  utgiven 1969.)

Notisen i Skånska Morgonbladet om den belöning som tilldelades Jöns Nilsson från Ekholmen i Verums socken 1908 lyder i sin helhet:
Hos ledamoten af riksdagens Första kammare fabrikören T. Troedsson, Bjärnum, har Jöns Nilsson från Ekholm, brukare af ett mindre hemman därstädes, haft plats som eldare vid fabriken i 23 år. Med denna syssla slutade han vid sistförfl. årets utgång, då han af riksdagsm. Troedsson, för sin långvariga tjänst, erhöll som donation 50 kr. om året under 10 år. Vid samma tillfälle var fest anordnad för samtliga arbetare vid fabriken.

Den belönande trotjänaren Jöns Nilsson dog den 15 juli 1929. Hans hustru hade avlidit i maj samma år och sonen Joel Albin valde tio år tidigare att flytta till Hässleholmstrakten. På gården i Ekholmen bodde sedermera från början av 1930-talet sågmästaren och småbrukaren Oskar Hallqvist (1902-1996), hustrun Linnéa Hallqvist (1906-1978) och deras barn.