VERUM.

Hösten 1952 inflyttade en 26-årig kvinnlig folkskollärare till ett dragigt hyresrum i det nuvarande församlingshemmet vid Verums kyrka. Hon blev sedermera på 1990-talet känd som en av de första prästvigda kvinnorna i Sverige att ”komma ut” med sin homosexualitet. Hennes namn var Kerstin Hammarsten och hon hade förut varit lärare i västra Blekinge. Den unga läraren stannade bara två år i Verum och efterträddes av Lars Thylén. Kerstin Hammarstens lärarkolleger de två läsåren 1952/53 och 1953/54 var Ruth Olsson, Carl Nordström och Arvid Andersson.alt

alt














Fr. v. Kerstin Hammarsten, Arvid Andersson och Carl Nordström

Klassfoto från Verums folkskola. Framför fröken Hammarsten
Rast under Verums skolas utfärd till Helsingör våren 1953.
står fr. v. eleverna Lars Paulsson och Robin Gustavsson.


Kerstins far tillhörde en originell släktkrets
Kerstin Hammarsten når sin nittioårsdag under 2016. Hon föddes i Stockholm 1926 som dotter till bergsingenjören Torsten Hammarsten och hustrun Ingeborg, född Hallgren. Eftersom faderns syster konstnären Signe Hammarsten var gift med bildhuggaren Viktor Jansson var deras dotter Tove Jansson en av Kerstins kusiner. Signe Hammarsten-Jansson var anställd vid Finlands Banks sedeltryckeri, men var mest känd som illustratör och skämttecknare. Hon lär ha formgivit drygt 170 finländska frimärken och utformade även sedlar och obligationsbrev.

altalt

Kerstins farfar Fredrik Hammarsten


alt

Kusinen Tove Jansson med modern Signe Hammarsten-Jansson 1956

Kerstin Hammarstens farfar var kyrkoherden Fredrik Hammarsten (1846-1922) och hennes tre farbröder var alla akademiskt utbildade personer. Olov var biolog och känd läroboksförfattare, Einar var professor i kemi och Harald var lektor i matematik. Äldste sonen, Kerstins far Torsten Hammarsten, blev bergsingenjör. Einar Hammarsten var nobelpristagaren Tomas Lindahls beundrade lärare på Karolinska institutet i Stockholm och blev hyllad av honom i talet på Nobelhögtiden i december 2015.

Tove Jansson har i en novellsamling från 1998 utförligt och roande skildrat de originella bröderna Hammarsten som sommartid vistades på Blidö, där alla syskonen hade egna sommarhus. Om kusinernas anfader Fredrik skriver Tove Jansson: ”Min morfar var präst och brukade predika för kungen.” Kerstins far Torsten var en äventyrlig och slagfärdig person. Tove Jansson berättar att hon på frågan ”hur går det” brukade svara med att citera Torstens uttryck: ”Skit och ingefära!”

En ambitiös men sträng lärare som bodde i ett undermåligt hyresrum
Kerstin Hammarsten hade efter sin studentexamen 1945 avlagt lärarexamen våren 1947. Sedan tjänsten i Verums skola våren 1952 ledigkungjorts inkom 21 ansökningar och de två mest meriterade var Solvig Isaksson, vilken tjänstgjort i Verum läsåren 1948/49 och 1949/50, och Kerstin Hammarsten från Gränums skola i Olofströms kommun. Sedan den mest kvalificerade av kandidaterna återtagit sin ansökan utsågs Kerstin Hammarsten till innehavare av tjänsten. Dock fick folkskolestyrelsen bokstavligen ”kalla fötter” inför höstterminen med tanke på att hyresrummet i den gamla skolan (nu församlingshemmet) inte hade använts på några år och därför var i dåligt skick.

Tidigare var de ensamstående lärarna hänvisade till att hyra privatrum. Solvig Isaksson hade för sin del bott i ett vindsrum hos toffelmakaren Johan Thörn. I juli 1952 beslutade folkskolestyrelsen att: ... uppdraga åt tillsynsmannen och tillsynsläraren att ombesörja reparationer i lärarebostaden i Verum innan folkskollärarinnan anländer och uppdrogs åt dessa att underhandla med henne om hyran för bostaden. Det är troligt att den eländiga bostaden gav upphov till ett annat beslut som skolstyrelsen fattade i december 1952: Folkskollärarinnan Kerstin Hammarsten beviljas en ersättning av 39 kronor för klädesplagg, vilka förstörts i hennes bostad på grund av missförhållanden för vilka hon icke kunde göras ansvarig. Några av hennes elever har vittnat om att Kerstin Hammarsten var en tämligen barsk och sträng men allvarligt syftande lärare.

I maj 1954 ansökte Kerstin Hammarsten med om ledighet för studier i engelska vid Uppsala universitet från och med september samma år. Detta beviljades och undervisningen i årskurserna 5 och 6 övertogs av Lars Thylén. Kerstin Hammarsten var därefter fram till prästvigningen 1983 adjunkt i svenska och tyska. Efter några år som pastorsadjunkt i Stockholms stift tillträdde hon 1991 en tjänst som komminister i Hässelby församling. Hon har även efter pensioneringen tidvis tjänstgjort som vikarierande sjukhuspräst.

Prästen Kerstin Hammarsten blir omtalad på 1990-talet
Etikforskaren och teologen Barbro K Gustafsson var i många år livskamrat med Kerstin Hammarsten. År 1992 disputerade Barbro K Gustafsson på doktorsavhandlingen Stenåker och ängsmark: erotiska motiv och homosexuella skildringar i Tove Janssons senare litteratur.

I tidningen Reporter berättade journalisten Jon Voss om Barbro K Gustafssons disputation i Uppsala:
Det var en anmärkningsvärd sammankomst i Uppsala, när Barbro K Gustafsson lade fram sin doktorsavhandling om "erotiska och homosexuella skildringar i Tove Janssons senare litteratur". Dels var det historiskt att den teologiska institutionen godkänt ett ämne som handlar om homosexualitet, och dessutom är det en tvärvetenskaplig studie, där litteraturvetaren Birgitta Holm fungerat som extra handledare. Men kanske mest anmärkningsvärt var det att Tove Jansson själv varit så engagerad i arbetet med avhandlingen. Barbro K Gustafsson prästvigdes för en tid sedan av biskop Lars Carlsson samman med tre andra öppet homosexuella präster. Vid sin sida, under arbetet med avhandlingen har Barbro haft sin livskamrat Kerstin Hammarsten.

Kerstin Hammarsten medverkade 1996 i filmen ”Väninnor – berättelser från garderoben”. Filmen belönades med Prix du Centre Evolutif de Lilith vid Lesbian Film Festival i Paris 1997 och samma år fick den ett hedersomnämnande vid en festival i Los Angeles. I filmen framträder fem kvinnor i 70-årsåldern som berättar om sin livslånga väg från självförakt och förbjuden kärlek till frigörelse och öppenhet.