Skriv ut

I landsarkivet i Lund förvaras i depå: Magasin B (LLA) ca 2½ hyllmeter med material från den tid i historien då Verums socken utgjorde en ”polisiär” indelningsgrund. Arkivbildaren har beteckningen: Landsfiskalen i Verums distrikt. Handlingarna avser åren 1917 – 1951 och tillhör kategorin ”Statlig myndighet”. Årtalet 1917 utvisar att man just detta år införde titeln landsfiskal. Denne var en statlig tjänsteman, som fungerade som åklagare, polismästare och utmätningsman. Landsfiskalsdistriktet, som låg under länsstyrelsen, trädde i kraft den 1 januari 1918 och bestod då av följande fem landskommuner (och socknar) i Västra Göinge härad: Farstorp, Norra Åkarp, Verum, Visseltofta och Vittsjö.

Verums landsfiskalsdistrikt

Landsfiskalen hade sitt arbetsområde på landsbygden och i vissa städer under landsrätt, till skillnad från stadsfogden och stadsfiskalen. Tidigare fanns beteckningarna kronofogde - som var polischef -och kronolänsmän - som före 1917 lydde under kronofogden. Dessa två tjänster togs bort 1918 då landsfiskalen tog över både kronofogdens och länsmannens uppgifter. Landsfiskalerna avskaffades 1965 vid förstatligandet av den dittills huvudsakligen kommunala polisen i Sverige.

För tiden före 1917 fanns ett motsvarande ”polisiärt” område, vilket i landsarkivets magasin kallas: ”Kronolänsmannens i Verum distrikts arkiv” och innehåller handlingar från 1795 till 1917. Denna del i ”Magasin B” omfattar ca 3½ hyllmeter.

Många av dessa kronolänsmän och landsfiskaler blev välkände och respekterade män i bygden och titulerades ofta ”kommissarie”. Några av länsmännen gav upphov till ”släktdynastier” av statliga tjänstemän. Kronolänsmannen Mathias Hanssons far Hans Mattisseni Gammalstorp var tingsfogde i Västra Göinge härad 1643 - 1668. Han lär på 1660-talet ha kommit på kant med den nya svenska överheten, men fick trots detta behålla sin domartjänst. Sönerna till Mathias Hansson antog sedermera namnet Castenberg.

Länsmannen Nils Sjöbeck (1720 – 1780) hade börjat som tingsskrivare och blev kronolänsman i Verums distrikt år 1752. Han var i första äktenskapet gift med dottern till kornetten Nils Vinberg som bodde vid Skeinge i Verums socken. Två av Sjöbecks döttrar blev gifta med kronolänsmän. Sonen Per Sjöbeck var häradsskrivare 1794-1810 och Jacob Sjöbeck var kronolänsman1798-1830. Bägge sönerna bodde i Fjälkinge. De tre släkterna Sjöbeck, Brock och Back var nära besläktade genom giftermål och kommissarie Jacob Peter Brocks yngsta dotter Maria Lovisa blev 1843 gift med gästgivaren i Vittsjö Per Andersson. En av sönerna till Per och Maria Lovisa var handlanden Henning Andersson (1849 – 1937).

Under åren sedan statens organisation för Kristianstads län sjösattes 1719 och fram till 1965 har Verums distrikt haft följande sexton kronolänsmän/landsfiskaler. De var fram till 1820 bosatta i Farstorps socken och därefter mestadels i Norra Åkarp (dvs Bjärnum) eller Vittsjö.

Mathias Hansson (död i Farstorp 1723), Kristian Friis (död i Farstorp 1752), Olof Castenberg (död i Farstorp1746), Rasmus Friis (död i Farstorp 1752), Nils Sjöbeck (död i Farstorp 1780), Jöns Wilhelm Back (död i Farstorp 1821), Jacob Peter Brock (död i Farstorp 1820), Lars Frost (åren 1819 - 1829), Olof Wessman (åren 1829 – 1850), Frans Vilhelm Kristian Wannholm (åren 1851 – 1863), Claes Pontus Fundahn (åren 1863 – 1872), Emil Konstantin Gullberg (åren 1878 – 1893, död i Visseltofta), Sven Alfred Krook (åren 1893 – 1896), Lars Valdemar Wolff (åren 1896 – 1921, landsfiskal sedan 1918) och Sigfrid Fluur (landsfiskal åren 1921 –1948, död i Vittsjö 1973).

Lars W. Wolff (1860 – 1921) med hustrun och ett av barnen.

Sigfrid Fluur (1885-1973)

Därefter kom Alexis Nilsson som var landsfiskal fram till förstatligandet 1965. Han var bosatt i Bjärnum och blev efter polisväsendets omorganisation distriktsåklagare.Alexis Nilsson var född i Kristianstad 1904 och avled i Bjärnum 1988.

Endast en av kronolänsmännen har någon tid varit mantalsskriven i Verums socken. Det var Emil Konstantin Gullberg som 1881 flyttade med familjen till en gård i Ekholmens by(där sedermera Vita Hästen låg). De bodde där fram till sommaren 1883 då de flyttade till Visseltofta.

Olof Wessman var under sin tid som kronolänsman i Verums distrikt bosatt i Dalsjö by i Norra Åkarps socken och i sitt första äktenskap var han gift med en dotter till gästgivaren i Vittsjö Per Bengtsson. Att kronolänsmannen Wessman blev styvfar till den utomäktenskaplige son, Bengt Erlandsson, som prästgårdspigan Christina Löfberg nedkom med i maj 1827 fick viss betydelse för silversmidet i Kristianstad.

Tord Jöran Hallberg har i en artikel om prästen Brinck omtalat prästgårdspigan Stina Löfbergs ”liderliga leverne” med drängen Erland Bengtsson. Kyrkoherde Brinck hade skaffat vittnen som sett Erland övernatta hos Stina.Pigan tvangs därför redan före barnets födelse flytta från prästgården. Hon fick då tjänst hos kronolänsmannen Lars Frost, som var Wessmans företrädare. Christina Löfberg födde där 1827 sonen Bengt (Berndt), vilken drängen Erland var köttslig far till. Pigan flyttade sedan med sin son till Dalsjö där den nye kronolänsmannen Wessman då hade bosatt sig. Pojken kom 1839 till Kristianstad där han börjadei guldsmedslära hos länsmannens bror Anders Wessman som hade egen verkstad där. Sonen övertog hans verkstad ochblev senare framgångsrik juvelerare och guldsmed i Kristianstad under namnet Berndt Erlandsson. Rörelsen drevs sedan vidare av sonen Berndt Rudolf Erlandsson (1854-1926).

I en historik över silversmidet i Kristianstad sägs: Under 1800-talet räknas Erlandsson till de mest betydande guldsmederna i södra Sverige.

Silverterrin från Erlandssons verkstad i Kristianstad 1909

Länsmannen Sven Alfred Krook kom efter åren i Verums distrikt till Broby distrikt i Östra Göinge. I första äktenskapet med Elise Carolina Carlsson hade han sonen E. A. T. Krook (1894 – 1851) vilken blev kamrer vid banken i Broby. I sitt andra äktenskap var Krook gift med Olga Sofia Struwe, vilken var dotter till tyskfödde fältskären och barberaren i Kristianstad Heinrich Struwe och hustrun DototeaGres. Deras enda barn var Sven Heinrich Struve Krook (1906-1970), vilken var verksam somläkare.

Länsmannen sedermera landsfiskalen Lars Waldemar Wolff var gift med Olga Ehlers och de hade döttrarna Gudrun f 1902, Maja f 1908 och sonen Lars Sten f 1910. Den sistnämnde blev sedermera lärare först i Björstorp och sedan i Hårsjö skola. Sigfrid Fluur(1885 – 1973) och hustrun Frida f. Nilsson (1892 - 1956), vilken hade avlagt lärarexamen vid Rostadsfolkskoleseminarium i Kalmar, hade sönerna Erik, Jan-Olov, Einar och Göran.