Skriv ut

Karta från Lars Widdings bok ”Spefågeln” av illustratören Magnus Gerne. 

Vieån och kyrkan uppströms Storebro. 

Gerda Ahlberg föddes 1886 i stationssamhället Hässleholm som dotter till urmakaren Nils Bengtsson Ahlberg och hans hustru Anna Magdalena Richter. Gerda emigrerade till USA 1928 och gifte sig där med Svante Risberg 1931. Gerda var flitig skribent i de svenskamerikanska tidningarna och efter hennes död 1968 skrev tidningen Vestkusten: 

Mrs. Risberg var född i Hässleholm i Skåne och kom till Chicago 1928. Där träffade hon sin blivande man, Svante Risberg, också han skåning, från Sösdala. Båda for till San Francisco 1931 och gifte sig här samma år. Makarna har inga barn. Gerda Risberg var f.d. ordförande i Skånska Gillet, och medlem av Svenska Hjälpföreningen. Hon hade tidigare tillhört också Svenska Damsällskapet och Utile Dulciklubben. Både hon och Svante Risberg var i en följd av år delegater till Patriotiska Förbundet. Närmast sörjande är, förutom maken Svante, en syster i San Francisco, Theresa Thylin och en syster i Sverige fru Elin Ljunggren.

Gerdas syskon Elin och Thure, som bägge hade en musikalisk ådra, var under stumfilmstiden anlitade som biografpianister i Hässleholm. Brodern Hilding blev guldsmed och bodde i Klippan. Han avled där 1968. Thure avled ogift i Hässleholm 1960 och Elin avled på Öland 1982.

Gerda och Svante Risberg

I detta utdrag ur tidningen Vestkusten den 6 april 1950 kan vi njuta av hur Gerda Risberg för sina Kaliforniska läsare målar upp de trakter där Lars Wivallius utförde sitt spratt mot Ulf Grijp på Björkeberga.

DET HÄNDER...
Av Gerda Risberg.

Vi fortsätter nu med mina utdrag ur Nils Jönssons artikel om Göinge. Göinge är slättland, skogsland och ödemarksland. Låt oss nu färdas genom häradernas norra och östra delar en solig sommardag. Från det natursköna Vittsjö går den halvt igenvuxna vägen till Verum. Vid stranden av Vittsjön ligger Skansen och den minnessten som bygdemän och kvinnor reste på 30-årsdagen av Gustaf Adolfs räddning ur dödsfara den 11 februari 1612 i strid med en dansk truppavdelning. I den striden kämpade säkerligen på dansk sida åtskilliga förfäder till dem som reste stenen. Stanna ett ögonblick på den vackra Gustaf Adolfs-bron. Det sorlande vattnet sjunger sin romans under trädens gröna och bronsgråa valv och en eka med två unga människor glider in under brovalvet. Ovanför bron glider vägen in i obygden. Bäst att hålla låg fart, ty vägen är gropig och slipprig. Skagen har ryckt fram och bildat kilometerlånga tunnlar, som nätt och jämnt kunna passeras.

Först på höjden vid Verums kyrka öppnar sig bygden mot söder och det är en vacker utsikt. Nedanför höjden drar den lilla ån ett band av glittrande silver i eleganta serpentiner över ängens mjuka sammetsmatta. Andra sidan Verum går vägen till en början genom ganska ensidig blandskog med starkt inslag av gran, men kommer snart in i Helgeåns trånga dalgång, där landskapet blir mera leende. Älven brusar i rask fart nedför sluttningen. En pittoresk gammal stenbro med vackert välvda bågar leder över till Möllegården - ett “träslott” byggt i början av 1800-talet av kärnvirke som trotsar seklerna. Vidare genom skog och mossar till det hastigt växande industrisamhället Osby.

I december 1947 hade Gerda fått en hälsning från sitt gamla land och kände då sig manad att skriva en nostalgisk dikt som avslutades med dessa rader (4 december 1947):

En hälsning jag fick ifrån julhelgens tid,
då snön ligger mjuk över gärden och lid.
Då Göingebygden är klädd som till fest,
och hemfolket glädes åt främmande gäst.
En hälsning jag fick ifrån barndomens stad
där minnena viska: Vad önskar du, vad?
Och hälsningen fördes från nordskånes land,
till Göinges dotter på främmande strand.
Den gladde mitt hjärta, den gav mig ett hopp,
att kanske en sommar i tidernas lopp,
skall åter jag skåda min Göingebygd
och vila i skuggan av bokträdens skygd.

Sommaren 1959 var Gerda Risberg på besök hemma i sin födelsestad och i juli infördes denna notis i tidningen Vestkusten:

Mrs Gerda Risberg tillbringar sommaren i Hässleholm i Skåne, hennes hemstad innan hon for till USA. Med henne är systern, mrs Theresa Thylin. De fick en fin välkomsthälsning av släkten och en längre artikel med fotografi prydde första sidan i lokaltidningen under den uppseendeväckande rubriken “Skallerormar i sängarna, kusligt USA-minne för Hässleholmssystrar.”

I januari 1950 skriver Gerda såhär om vilka som skickat julkort till henne: Vi fick en väldig massa julkort, många med tack för mina artiklar och poem i tidningarna. En del voro från mera bemärkta personer, såsom filmskådespelerskan Anna Q. Nilsson, chefredaktören för Göteborgs-Posten Harry Hjörne med fru, …