Skriv ut

Vittsjö. Bengt Jönsson (Torpa Bengt) lärde sig att skriva först då han var 50 år och detta efter krav från prästen. Bengt Jönsson var kyrkvaktmästare på 1860-talet och prästen fordrade då skriftlig redovisning från vissa ekonomiska åtgärder som utförts. Bengt Jönsson var född i Hyngarp 1829 och kom som torpare till Vittsjö 1855. Han avled 1918.
I en anteckningsbok har Bengt Jönsson angett olika gåvor som skänkts till kyrkan av skilda anledningar och var då tvingad lämna skriftlig redogörelse. Det blev lite si och så med stavningen som ofta skedde efter ortens uttal och dialekt. Oftast var det kvinnor som skänkte kontanta medel till kyrkan och gåvorna överlämnades mestadels på söndagar. Det är tänkbart att det var barnaföderskor som gav en slant då de kyrktogs efter födandet. Bidraget var mellan 50 öre och två kronor. Var det en åbokvinna (lantbrukarkvinna) angavs hon som hustru till den eller den men var det en kvinna men högre rang angavs hon som fru!
Under åren 1896-1907 skänktes 44 kronor till orgelkassan då församlingen tidigt ansåg att den gamla tramporgeln behövde bytas ut mot en riktig kyrkorgel. Föregångaren till tramporgeln var sannolikt en psalmodikon. Den nya kyrkorgeln kom på plats 1911 (se kommande artikel).
I Bengt Jönssons anställningsförhållande ingick också grävande av gravar, ett tämligen slitsamt jobb med dåtidens primitiva arbetsredskap. Dödsboet fick betala för varje grävd grav. Fram till omkring år 1900 hade dödgrävaren kanske upp till två kronor. (Någon dödgrävare lär ha sagt; Dör ingen snart så svälter jag ihjäl!). I Bengt Jönssons uppgifter var också att inkassera en krona för hyra av likvagn och då var det nödvändigt att kunna skriva för redovisningens skull. De fattigaste hade inte råd med likvagn (se tidigare artikel: Likvagn). För att dryga ut det ekonomiska var Bengt Jönsson även snickare samt tillverkade likkistor i sin bostad vid Pilvägen. Trots att Bengt Jönssons överlåtit sysslan som kyrkvaktmästare och dödgrävare hjälpte han till med klockringningen fram till 80 års tiden. Då var det inte enbart att trycka på en knapp för att ringa utan då var det ett rep från klockan att dra för att klockan skulle ljuda över nejden. Då fanns inte heller några hörselskydd för att skona hörseln.
Torpa Bengts torp vid Pilvägen har nyligen försålts till person utanför släkten. Bengts ättlingar ägde torpet tills för några månader sedan.