Skriv ut

 

 

BRUNSHULT. Brunshulta Kristen var en föregångare då det gällde att utnyttja naturens krafter. Genom utnyttjande av vattenkraft byggde han upp kvarn, såg, spånhyvel och kraftverk i samma bäckfåra. 

Dessutom sköttes elströmmen vid anläggningen med hjälp av en vev i sovrummet! I dag finns ingenting kvar som tyder på att en industri funnits på platsen så sent som för 70 år sen. Företagsamheten fortsätter i släkten då fjärde generationen har byggt upp verksamhet inom träbanschen.

Brunshulta Kristen. (Originalbilden tyvärr mycket suddig)

Anläggningen med industri fanns cirka 500 meter norr om Berne Svenssons gård i Brunshult. Dåvarande anläggning med kvarn kan vara uppförd omkring 1840. Brunshulta Kristen Svensson köpte anläggningen omkring 1875 och förbättrade anläggningen. Han byggde en kanal med jordvallar fram till kvarnen för större fallhöjd. Höjden blev då cirka sju meter fram till överfallshjulet. Kvarnen samt spånhyvlingen var i bruk fram till slutet av 1920 talet. Kristen var företagsam och snart köpte han en tröska som drevs med ångmaskin. Därmed hade boende i området tillgång av modern tröska.

Samtidigt som verksamheten vid kvarnen upphörde började arbetet med anläggande av ett elverk. Genom turbin blev vattenkraften så mäktig att tre gårdar kunde förses med elström till belysning. Tiden var så långt framskriden att anläggningen 1928 byggdes av Anton Svensson och Nils Schubert.
Elektriska ledningar drogs fram till de tre närliggande gårdarna i Brunshult. Det var Anton Svenssons, Strömbergs och Schuberts gårdar som var aktuella.

Det var lång sträcka från elverket till gårdarna för att öppna eller stänga dammluckorna. Därför drogs en vajer från elverket till sovrummet hos Svenssons. I sovrummet fanns en vev som med vajer hade förbindelse med dammluckorna. På morgonen drogs några varv med veven, dammluckorna öppnades och det elektriska ljuset lyste upp i gårdarna. Först med glödande spiral och snart kom ljuset i ”full” styrka med 127 volt. Vid sängdags drogs veven motsatta hållet och belysningen släcktes i de upplysta gårdarna. Detta egna elverk var i drift till 1946 då strömmen kom från större kraftverk. Då började utbyggnaden av det riktiga elnätet.

Sågverket upphörde 1911 då verksamheten flyttades till Svenssons gård. Då inköptes en ångmaskin för drift av sågverket. Denna ångmaskin var i drift till omkring 1935 då en bensinmotor svarade för driften.

 

I detta boningshus bodde Brunshulta Kristen. Torpet är tecknat omkring 1940 av Allan Johansson, Hårsjö. Några år senare rentecknades bilden.

Nere vid dammen och den gamla anläggningen uppfördes ett boningshus. På denna plats hade tidigare funnits en torpbyggnad (torpet ej markerat i Torp och torpare...). Dit flyttade Brunshulta Kristen som var bosatt där 1917- 1918. Kristen † 1928. Bostaden hade två lägenheter. I den ena av dessa bodde Kristens dotter Gerda. I den andra lägenheten bodde flera andra personer efter Kristen.

Nuvarande Berne Svenssons gård (Kristen var farfars far till Berne) var aktuell vid Andra Världskriget. Ett luftbevakningstorn uppfördes söder om gården med en höjd (159m/öh). Utöver denna höjd kom tornet på 18 meter och då skulle en grupp militärer finnas på plats. En dag 1939 bankade det på dörren hos Anton Svensson. En militär med guldglänsande befälsbeteckningar förkunnade: Vi ockuperar halva bostad för militärt ändamål! Då fick Anton och Hulda hålla tillgodo med ena halvan och det var norra halvan där elektriska veven fanns! Militären flyttade in i den andra halvan och luftbevakningstornet blev uppfört. Under fem år var bostaden ockuperad av militären. Hulda Svensson skötte mathållningen och det var inget problem med ransoneringskuponger. Militären hade obegränsad tillgång till dessa kuponger!