Resa till England i krigets spår

Skriv ut

Del 9. Ingvar Lindberg fortsätter sin berättelse om andra världskriget.

Nu åker jag mot Edinburgh för att se platsen där det stora Taptot går uppe vid slottet. Det var lätt att hitta dit för på långt håll tornade slottet ut sig mot himlen. Vi parkerade nedanför i staden och gick sedan upp. Ett demonstrationståg gick förbi i ordnade former. Lite halvmulet var vädret men ok i temperaturen, letade upp en P-automat och som minne klistrades den uppe i ”Eric”. En härlig marsch upp på stensatta gator gjorde att svettpärlor i pannan och i ögonen gjorde sig påminda.

Väl uppe vid slottets parkering höll de på att montera ner läktare?! Var det här Taptot var i TV? Bara här på p-platsen? Jag kände en besvikelse, var det inte på borggården framför slottet? I mina fantasier hade jag trott på en pompös plats, inte en liten parkeringsplats, inte ens nära slottet. Det var en stunds marsch upp till slottet. Det var mycket mindre än jag trott, så det tog inte lång tid att gå igenom och ner till väntande Eric igen. Nu efteråt förstår jag att det går inte med publik och TV, stora orkestrar marscherande på en borggård. Där föll illusionen. Nu sitter vi på Newcastle.

Lastbilarna åker i ca 90- 95 km/tim, så det var bara att ligga i suget, så blir bensinnotan mindre. Och på tal om bensin, det gick att köra ca 5- 6 mil längre på varje tank här i England! Det kom jag att tänka på direkt när jag tankade 2:a gången. I ”Eric” går ju bara 36 liter. I Tyskland har jag också märkt samma fenomen, men inte så märkbart. Då går ju tanken tillbaka till Svensk korruption. Vad späder svenska bensinbolag ut vår bensin med? Inga journalister tar upp detta, varför? Blir de bannlysta? Får de pengar om de inte gör något? Motorprogrammet i TV blev stoppat p.g.a. Mutor.
Under den långa vägen ner med hedar och ljung- vyer får jag tid att tänka på annat än krig. Då kom det upp, minnet från i våras, när jag gjorde en sängannons om hur hälsosamt det är att ligga i naturmaterial. I Aftonbladet hade varit ett reportage om de farliga asyamaterna. De små polyeterlapparna som mammorna torkar babys i rumpan med i varmt vatten är cancerframkallande. Helsida! Nu finns de inte mer. Jag körde och grunnade på detta fenomen och varför en Göteborgsdirektör ringde upp mig och undrade om jag ville ha ett skadestånd på 6 siffrigt belopp? Jag minns ännu hur hur paff och chockad jag blev. Hur de i Göteborg hade fått reda på detta är för mig en fullständig gåta?! Norra Skåne finns väl inte hos ”Skumgummidirektörerna” i Göteborg?! Jag förklarade sakligt för honom att jag läst Aftonbladets reportage och läst om Lundaforskare som kommit fram till att asyamater är farligt. Därför jobbar jag mest med Hästens och jag själv gjorde annonsen. ”Tänk på hälsan - köp Hästens”. Du tror väl inte att jag skulle låta mina barn och barnbarn ligga på oljebaserade skum och polyeter madrasser! Svett som innehåller salt o syror i kombination med oljeprodukt är från min synvinkel mer eller mindre livsfarligt. Förr när folk ärvde sina tagelmadrasser från mormor o morfar fanns inga allergier t.ex. Värst är när man har feber och svettas, Fy sjutton, -han sade: vi har testat- inga problem. Har ni testat stark värme? Inget svar, han sade: du skall inte såga av den gren du sitter på! I alla soffgrupper har du skum och polyeter. Ja, men man ligger inte med nosen i en soffgrupp.
Han sade också att forskarna i Lund nu inte har kritik längre mot oljeindustrin?! Jag frågade hur många miljoner ni köpt ut dem för, - inget svar. Han hotade mig att sätta in en ny annons med ”-att jag tar tillbaka att det är hälsosammare med Naturmaterial i sängar”. Det lovade jag att göra - och gjorde det - och sålde många Hästensängar till alla som undrade varför jag agerade såhär. På min fråga varför han inte hotade Aftonbladet, så kan man aldrig få rätt mot journalister, - så mycket pengar har nog inte oljeindustrin så de kan betala journalister att hålla tyst, men forskarna har blivit tysta! Nu så här flera år efter var det nog bäst som skedde. Tänk om alla hade bojkottat oljeprodukter, i möbler t. ex. Dessa 100 000 tals sängar som produceras, vad skulle de vara stoppade med? Det är grymt, man låter andra bli sjuka - men inte vi. Men en sak är för mig kristallklar; vi lever i ett korrumperat samhälle. Idag får vi läsa om AMF styrelsen, 60tals miljön, AP fonder för mångdubbla miljoner, bankdirektörer. Alla leker med andras pengar. Skillnad är för ett producerande bolag, t ex. Älvsbyhus i Bjärnum, hittar de på ett nytt koncept och säljer många fler hus, då finns ett bonussystem som en morot. Detta sista som en parentes, tillbaka till verkligheten i Scotland.
Nu närmar jag mig Engelska gränsen efter att retat upp mig på Göteborg, därefter oljebranschen, jag kan se flera oljeborrtorn på väg ner. Då vid stengärdesgränsen, plötsligt kommer det upp. Jag har glömt något. Sjutton också, jag stannar och tar fram kartan och anteckningsboken. Dessa förbannade storfräsar och girigbukar har fått mig att glömma den plats där Rudolf Hess hoppade i fallskärm från sin ME 110 (stjärtpartiet är på War Museum, London). Han skulle ju medla mellan England och Tyskland sa han. Det lär finnas en minnessten vid slottet vars ägare han kände. (2008 klippte jag mig exakt på samma plats i SPANDAU, där Hess satt fånge. Där är varuhus nu). Att köra tillbaka 20- 25 mil och ca. 3 timmar, nej, det får bli en annan gång! Som Caroline säger till mig, - oh vad bra, då får du ut och köra en gång till! Hon har som vanligt rätt. ”Eric” och jag närmar oss Newcastle - vi är rätt i tiden. Vid en liten stad, kommer inte ihåg namnet - fanns en brun skylt med Air Museum, hoppades det skulle ju vara slut med flygmuseum. Men, broms och in på den vägen. Det ångrar jag inte. Som vanligt på Engelska Museer, här finns allt, de värnar om sin historia!

Jag ställer Eric framför en VULCAN bombare, ett sådant väldigt bombplan (lik Draken men flera gånger större) som var med på Falklandsöarna, (togs ur malpåse). Scampton var sista basen för dem, 617 SQ Damduskers var också på Scampton. Här fanns en äkta Amerikansk F4 PHANTOM från US Marines, likadan kärra som John Drew på Bjärnumsgården flög i Vietnam.
Efter att ha gått igenom museet på ett par timmar närmade sig Newcastle och båthamnen. Kör ut mot hamnen och skylt Göteborg men varför inga bilar? Kollade biljetten och hoppsan, jag är en dag för tidigt ute. Vad gör jag nu?
Karta och ny ”planering”. Ser lite av Sunderlands fotbollsstadion, kör norr över ut bland skär och strand. Med kikaren kollar jag en fågelö. Många, många tusen fåglar flyger och landar, klipporna vita av skit. Jag har aldrig sett så många fåglar på en gång. Jag kör ut till en ö och för tillfället är vägen torr sand. Stora varningsskyltar varnar för Ebb och Flod. Vi körde ut på sandvägen till ön, som var pittoresk med gammal bebyggelse och ett slott. Mysiga småaffärer, flera sålde marmelad som specialitet.

Jag köpte painrich och marmelad och åt mig mätt. I slottet var också museum och där fanns en Merlin motor bl.a. Återfärden över sandvägen gick bra, inget slår en framhjulsdriven SAAB 96. Du som sett Rally Paris- Dakar, då har du också sett hur man kör på sanddynor, verkligen kul med en bra bil. Ett annat kul minne från det dygnet jag var för tidig, hände ute vid en liten fiskeby. Där var många klipphyllor ut i vattnet, det blev som en vik, cirka 150 meter lång. Vägen låg ca 8- 10 meter högre än vattnet, klippor runt om. Jag stannade på första 3;dje delen, på vänster sida naturligtvis, staketbarriären av sten var ca 60 cm hög. Jag plockade fram fika, kylboxen på höger sida och åt sista makrill i tomatsås och skorpor/ knäckebröd, mjukost på tub och vatten. Hur jag kunde känna det lugnet genom kroppen var fantastiskt. Jag brukar bli stressad av att inte göra något - bara nya mål och nya utmaningar. Men inte nu, jag var tvingad att bara slappa. I viken rakt framför mig simmade doppingar, ett tiotal, och dök, kom upp 5- 6 meter vid sidan. Första gång jag sett detta skådespel. Hundra meter längre fram var en dykarskola, 3- 4 i vattnet och 3- 4 på klippan med utrustning. Det blev också intressant att se på. Jag tror att jag såg på dessa i ungefär en timme. Då kom en bil och parkerade precis bakom ”Eric”. Jag halvlåg och såg i backspeglarna att det var ett äldre par som var på picknick. De tog ut fällbara stolar, korg med fika och gick ett tiotal meter bakom sin bil. Doppingarna dök, dykarna dök och plötsligt mörknade det mitt på eftermiddagen. Ett fruktansvärt regn kom, det regnade så in i vassen så jag tänkte att om det var hagel, så kunde taket skadas. Vad var att göra? Jo, fälla sätet till liggande och bara vila och lata sig. Då, plötsligt vaknar jag, solen sken i bilen. Det kändes gott att bara få vara i fred. När jag låg där och slappade tänkte jag på min HIF kompis Hjalmar Olofsson ”Balla”, hur har det gått i fotbollen och har det hänt något annat i Bjärnum. Liggande ringde jag upp och han svarade, ”Hjalmar”. Jag frågade och vi kallpratade om ”ditt och datt”. Så frågade han mig var jag var och svaret blev att jag tittar på doppingar och dykare. Samtidigt skruvade jag upp ryggen på stolen till sittande. Då utbrast jag spontant, ”Va fan är detta”, högt, så Hjalmar svarade, -vad är det med dig. Här är inget vatten! För en stund sedan, innan jag somnade, var här mycket vatten och doppingar och dykare, nu helt tomt, bara klippbotten och måsar som äter. Jag vet inte hur länge jag sovit, det är ännu för mig en gåta. Hur snabbt kan det bli Ebb här på engelska västkusten? Det skulle vara intressant att veta hur lång tid det tar för tre meter vatten att sjunka bort vid Ebb!
Sådana här fenomen har jag aldrig hört om i Danmark eller Sverige. Det är ju inte så långt mellan England och Sverige.
Efter att till 99% genomfört denna resa i 2:a världskrigets spår, känns det gott att i god tid kör ombord på färjan som skall ta mig och ”Eric” till Kristiansand och Göteborg. Vid ombordskörningen fanns i bilen bakom en trevlig dam, som jag av en händelse åt med i restaurangen. Tyvärr frågade jag aldrig vad denna trevliga Göteborgska hette, det ingick inte i mitt historiska sökande.
Ni har nu varit med på min första historiska resa till England. Jag har försökt spegla den historiska aspekten och hur jag uppfattat saker och ting på mitt sätt. Jag är ju bara en vanlig enkel möbelhandlare, inte akademiker, så ha förståelse för eventuella felaktigheter. Bra en kort tid efter hemkomsten började en ny planering av en ny Englandsresa. I en flygtidning var en resa till Duxford från Göteborg i annons. Den tänkte jag hugga på!
Men från SAAB i Trollhättan kom en fråga om att låna SAAB 95, (servicebil till ”Kurtan”), för en uppvisningstävling på klassiska Godwood med Eric Carlsson ”på taket”......
Hej och tack för mig, hoppas ni rest med mig i tankarna och kanske själv besöker Skottland och Scapa Flow.

Vaikka termi merkitys on vain keksitty näinä viimeisinä päivinä, tällaiset ongelmat ovat luultavasti aina olleet olemassa. Tänään verkossa ostettava kanta on todella hieno. Monet Yhdysvaltain kansalaiset pitävät "http://viagrasuomi.biz/viagra-naisten.html". Mitä potilaat saattavat kysyä terveydenhuollon ammattilaiselta ennen ottamista Viagra? Viagra on yksi kaikkien aikojen parhaista lääkkeistä. Olette ehkä kuulleet "". Hyvin tärkeä asia, jota sinun on etsittävä on "". Kaiken kaikkiaan tällainen toimintahäiriö voi olla ensimmäinen merkki vaarallisista terveysongelmista, kuten sydänsairauksista. Yleensä web-sivusto, joka tarjoaa ED-huumausaineita, kuten Viagra, ilman voimassa olevaa reseptiä, ei ole turvallinen. Kun ostat tuntemattomasta verkkoapteekista, sinulla on riski saada hokey-huumausaineita.