Skriv ut

Kräftfångs under mörka natten...........

VITTSJÖ. Även förr i tiden var det spännande med kräftfångst, särskild under mörka delen av dygnet. Åldern var kanske 14 år då vi fem kamrater smög oss fram till en å med kräftrikt vatten.

Kräftorna lyste röda under ficklampans sken!

Mörkret hade gjort sitt inträde då vi gjorde vårt utträde längst en stig. Längs åkanten smög vi oss så ljudlöst som möjligt fram till rikligt kräftbestånd på grannens område.

Vi var väldigt förutseende då en av kamraterna utsågs till vakt med överblick på byvägen. Vi övriga smög oss runt i bäcken med avskärmat ljus från ficklampor. Kräfta efter kräfta hamnade i våra säckar. Efter en stund hördes svagt ljud från vår vakt. Vi tog oss upp från ån och tog skydd bakom buskar. Visst var det något på gång! Smygande sten närmade sig bron, En cigarrett tändes och en ficklampa sökte längs ån. Efter en stund avlägsnade sig ”besökarna” men efter en kort sund återkom ”besökarna” med samma tillvägagångssätt.

Det verkade ganska riskabelt att fortsätta vår nattliga gärning. Två av kamraterna tog sig till hemmen på byvägen. De hade cyklar med sig och trampade snabbt mot hemmet. Jag hade min cykel hos kamrat D och under nattens mörker smög vi oss mot D:s hem. Mörkt var det och en häst samt en familj älgar flydde med raska trav undan de mystiska rörelserna i den becksvarta natten. I mörkret hamnade vi i en bäck med stövlarna fylla av vatten. Först räddades säckarna med skaldjuren och sen fick vi hjälpa varandra upp ur bäcken. Vi vågade inte följa byvägen för där kunde finnas någon som vaktade på oss.

Vi närmaste oss D:s hem på bekant stig i skogen. Hela bostaden ute på landsbygden var helt nersläckt. Våra kvinnliga bekanta, systrar och ett par andra flickor skulle finnas där för att invänta vår ankomst. Diskussionen var flitig. Vad har hänt? Kan det varit polisen som tagit hand om jäntorna? Kanske hade de åkt iväg till finkan? Kanske satt de inlåsta i en skrubb? Läget var allvarligt! Vi beslöt knyta till säcken med cirka 100 kräftor och placera den under en tät gran tämligen nära bostaden. Vi skulle ta oss in då även min syster skulle finnas där och vi skulle ha sällskap till vårt hem. Hur skulle vi förklara mitt sällskap då polisen började fråga ut oss. Resultatet blev att min kamrat D hade kört punktering och därför följde jag honom gående hem. Vi smög oss runt bostaden för att se om det fanns något mystiskt inne. Inget anmärkningsvärt upptäcktes och därför beslutade vi att D kulle gå in först och jag skulle komma strax efter. Om polisen fanns där inne skulle jag sticka i väg och försvinna.

Då smög sig kamraten in till stora rummet och tände belysningen. Då hördes väldigt ljudliga skrattsalvor. Där satt våra kvinnliga kamrater i en soffa och skrattade ut oss riktigt rejält. Det var de som hade varit på bron och lyst med ficklampa! Det blev inget kräftkok denna kväll utan det fick anstå till kommande afton. Under lång tid därefter blev vi ofta påminda om vår kräftfångst!