Skriv ut

I stearinljusets sken.

Att födas på trettiotalet kunde nog vara lite riskabelt har det berättats för mej.

Jag föddes mitt i vintern hos min äldsta moster med hjälp av "Mockan" som jag senare kallade barnmorskan då mina yngre syskon föddes. Födandet skedde i stearinljusets sken, då det dröjde ytterligare sju- åtta år innan "elen" nådde denna del av Dalsland.

Vår lilla familj utökades under krigstiden och i skuggan av nazisternas invasion av Norge vars gräns gick endast några kilometer bort. En bror och en syster såg "dagens ljus" i både stearin och karbid lyktors sken och med "Mockans" hjälp.

"Elen" kom till vårt hus först efter krigsslutet, då min morbror som var åtminstone kunnig elektriskt i Norge gjorde oss upplysta. Senare blev gas, karbid och fotogenlampor samlarobjekt men det är en annan historia.

Karbidlampa

Jag minns särskilt väl 1947 då köpte mina föräldrar sin rumslampa med prismor och minst fem armar, som då varande en tioåring såg jag det hela som en seger över mörkret.

Kanske föddes redan där mitt intresse för lampor av olika slag. Men om elektriciteten blir en bristvara kanske man kan få även dö i stearinljusets sken.