Förr i tiden var trettonhelgen ett par viktiga högtidsdagar – både på den kyrkliga sidan och på nöjesfronten – i samhället.

Under kvällen på trettondagsafton, den 5 januari, arrangerades nöjen lite varstans med baler och underhållning av olika slag, medan trettondagen, den 6 januari, mer ägnades åt den religiösa sidan, med gudstjänster, offer till hedningarna, musik-arrangemang och liknande. Inte minst på landsbygden framträdde trettonhelgen i olika skepnader.

De tre vise männen kom enligt traditionen till Jesus födelsestad Betlehem 13 dagar efter juldagen med gåvor i form av guld, rökelse och myrra.

I modern tid blev trettondagsafton en ganska märklig dag. Den räknades som en vardag men mycket i samhället var stängt för allmänheten. Vissa affärer och andra arbetsplatser var öppna, andra stängda.

Trettondagen, å andra sidan, var en mycket ”sträng” helgdag. Då sattes kyrkan åter i högsätet men ganska många julkalas arrangerades den 6 januari. Julmaten började då också ta slut på sina håll.

I dag har denna helg, den 5 – 6 januari, nästan helt försvunnit ur folks medvetande, både ur världslig och kyrklig synpunkt.

Julen anses numera ha försvunnit före trettonhelgen.