PÅ PASS I ETT TORN!

Skriv ut


För de flesta bössbärare är jakten slut för i år beträffande älgjakten! För egen del föredrar jag numera stugvärmen före ett draget jakttorn sedan några år tillbaka. Nedan följer några glimtar från några älglag någonstans i Göinge.
Utrymmet i jaktsalongen är ganska minimalt och saknar alla moderna bekvämligheter. Inte ens en reservutgång finns. Anläggningen hade knappast blivit godkänd av yrkesinspektionen eller andra tillsynsmyndigheter.
Skogens fåglar gjorde sporadiska besök men annars var det enbart skogens sus som störde en lugn och delvis slumrande tillvaro. Men faktiskt kom en orre på besök, med ek före.
Visst antal taggar på hornen var avgörande för nerläggning. Det hjälpte inte om det fanns fyra piggar under buken.

alt
Den vassa jaktkniven var inte lämplig för färskvara. Denna kunde skära sig!
De enda skaldjur i jägarens magra matmes är ägg. Väderleken kunde vara skiftande. Ett år blev en tillvaro med bar överkropp. Ett annat år vid samma tid var det ett par centimeter nysnö.

Det hände sig att innehållet i termosen tog slut varför bössbäraren gick 200 meter till belägna hemmet för att fylla på blasket. Vid återkomsten till förläggningen stannade en bekant för att tala om att en älg varit synlig medan bössbäraren fyllde på termosen. Bössbäraren tog det som en skröna men efter en stund gjordes rekognosering på aktuella platsen. Där fanns helt nya klövspår efter älg.
Här och var på markerna fanns ”borttappade” äpplen. Det hade varit bättre om tappningen skett på vintern då djuren behöver näring. Detta är enbart ett råd. Goda råd kan vara lika kostsamma som ett kommunalråd. Kannan med de dyra kaffedropparna länsades snabbt. Det hade varit billigare att slå upp kaffe i en uppslagsbok.

alt
En liten öppen spis i fortet skulle kunna användas till grillning av jägarbiff. I nödfall kunde det bli grillning av korv. Detta måste dock ske utan hälsovårdsnämndens vetskap och tillsyn.
Under flera år i följd kom flockar med mesar på nästan givet klockslag. Mesarna flög iväg men min mes, innehållande dagens föda stod kvar.
Väntan på skogens högvilt kan bli lika dryg som för katten utanför en mössfabrik.
Så var det markägaren som samlade hela jaktlaget då han sett älgens stora öron strax intill ett jaktpass. Smygande steg till platsen. De stora öronen visade sig vara en jägares stövelsulor vilande på barriären medan stövlarnas ägare tog en slumrande siesta i stolen som en gång varit på plats i en personbil.
Bekant är att älgar skadar växande skog därför är den lämpligaste platsen i en frysbox. Fördelen med inte avlossade skott är att någon vapenvård behöver inte ske. Vapenvård skall ske efter arbetsdagen slut. På övertid och utan OB-tillägg.
Sedan frosten har kommit faller löven och lövträden ser ut som nudister.

alt

Landets äldsta? älgskytt, Lars Pålsson

För ett par år sen hade vi landets? äldsta älgjägare i vårat jaktlag. Det var Lars Pålsson då han som 91-åring kunde nedlägga en älg.
Till sist en också sann jakthändelse: Jaktlaget hade tillstånd att fälla en älgtjur och en älgkalv. Av misstag fälldes en älgko. Denna tog länsman hand om. Dagen efter fälldes en älgtjur men denna tog även länsman hand om. Kvoten för vuxet djur var redan uppfylld. Tredje dagen fällde jaktlaget en älgkalv. Även denna tog länsman hand om. Tilldelade kvoten på två djur var redan uppfylld!
Jag fattar inte varför jag under många år satt ute i väder och vind på spaning efter älg. För övrigt gillar jag inte älgkött.