Snapphanebygdens Sparbank fyller 150 år

Skriv ut

BJÄRNUM. Banken i Bjärnum startade redan 1868 och har i grund fortfarande samma affärsidé.

Ett stort antal besökare tog under torsdagen tillfället i akt att besöka sin bank i Bjärnum. Jag tror det redan är mellan 150 och 200 som varit här, berättar Jörgen Borgström, VD för banken. Det stämmer med hur många tårtor som redan gått åt, säger Christin Wallin som är marknadsansvarig för banken.

Jörgen Borgström, VD och Christin Wallin marknadsansvarig

Hur ser du på bankens framtid? -Vår styrka ligger bland annat i att vi kommer närmare kunderna än de större bankerna kan göra, säger Jörgen. 
Vi har även större möjlighet att sponsra lokala verksamheter än de större bankerna, som måste prestera resultat inför sina ägare. De senaste 10 åren har vi kunnat sponsra med ungefär en miljon varje år. Detta är viktigt och helt i linje med grundidén från starten för 150 år sedan. Man kan också se det som att därigenom tar vårt samhällsansvar. Jag menar, kan vi stödja föreningar så att deras verksamhet underlättas, så bidrar detta troligen till mindre problem. Fler ungdomar söker sig till de aktuella föreningarna och får genom detta en meningsfull sysselsättning.

Lokalt är vi en stor bank som växer, främst i Vittsjö. I Bjärnum är just nu mellan 70 och 80% av de boende knutna till oss. Hur ser du på kontoret i Vittsjö? -Vi har precis tecknat nytt hyreskontrakt med fastighetsägaren och kommer naturligtvis fortsätta bedriva vår verksamhet där. Två personer är placerade på kontoret i Vittsjö men ganska ofta förstärker vi med personal från Bjärnum.

Jörgen fortsätter att berätta att den idag 150 åriga grundidén lever vidare än idag. Vi försöker tidigt vara med och hjälpa till med att planera sparande. Tidningen ”Lyckoslanten” är ett exempel på hur vi är med och upplyser om vikten av att spara.
Första numret av Lyckoslanten, med ”Spara o Slösa”, gavs ut 31 oktober 1926 på ”Världsspardagen”. Redaktör var en folkskollärare och tidningen vände sig till de svenska skolbarnen. Lyckoslanten ges idag ut med fyra nummer per år av Swedbank och Sparbankerna. Syftet med tidningen 1926 var att ge barnen fostran i ekonomiskt tänkande och handlande, något som gäller även idag, avslutar Jörgen.

150-årsdagen firades 

Banken startade för 150 år sedan.
Enligt kungörelsen undertecknad av tretton personer, kallade lördagen den 29 februari 1868, intresserade som ville bidra till stiftande av en sparbank inom socknen.

Reglementet fastställdes sedan av Landshövdingeämbetet i Kristianstad den 7 mars 1868. Inom sig utsåg Direktionen till ordförande Nickolaus Lövquist, till vice ordförande Troed Persson och till sekreterare C.P. Fundahn.

Enligt sparbankens första reglemente var inrättningens ändamål att "av personer av båda könen inom kommunen och i synnerhet av arbetsfolk, tjänstehjon och barn emottaga smärre summor och göra dessa räntebärande, samt att genom utlåning av dessa medel i synnerhet till mindre brukare inom kommunen bereda dessa tillfälle till odlingar och andra gagneliga företag."

År 1880 beslöt man att även personer bosatta utom socknen kunde få göra insättningar och erhålla lån.
Mindre belopp än 25 öre mottogs inte för insättning och det högsta beloppet, som varje person fick sätta in var 500 kr per år. Insatta medel skulle omedelbart utlånas. Om detta ej kunde ske hade direktionen rättighet att låta 100 kr ligga kvar i kassakistan. Räntan på insatta medel var i reglementet fastställt till 5 %.

Lånebeloppen var små, i allmänhet under 100 kr. Ett av de första lånen var till en torpare i Hemmeströ, som erhöll ett 5-års lån på 15 kr. Han betalde av 1 kr 50 öre i halvåret på lånebeloppet.

Klockaregården där sparbanken först hade sina lokaler.

År 1956 ändrades sedan firmanamnet från Norra Åkarps Sparbank till Bjärnums Sparbank.
Från början sammanträdde direktionen en gång i månaden och hade hand om expeditionen. Vid dessa sammanträden fordrades endast att fyra ledamöter var närvarande. I nödfall fick tre ledamöter avgöra föreliggande ärenden, men kunde man inte genomföra sammanträdet på grund av detta fick den skyldige böta 3 riksdaler till sparbankens fond.

1878-1885 var sparbanken inhyst till Södra folkskolan.

År 1896 ökades öppethållandet till två gånger i månaden. År 1916 beslöts, att sparbanken skulle hållas öppen varje helgfri onsdag och år 1928 utökades expeditionsdagarna till att omfatta helgfri onsdag och lördag. Först år 1936 togs steget fullt ut och det bestämdes att sparbanken skulle hållas öppen varje helgfri dag.

Omorganisation genomfördes år 1941, då ordinarie kassörsbefattning inrättades och kamrern jämte kassören skulle handha expeditionen. Den nya ordningen trädde i kraft 1 juli 1941.

Småskolan vid kyrkan där sparbanken var inrymd från 1885-1912.

Då andra världskriget utbröt ökade uttagen i hög grad. Folk ville förse sig med rörelsekapital. Styrelsen blev den 15 april 1940 nödsakad att besluta om ransonering av uttagen. På varje motbok fick inte tas ut mer än 200 kr i månaden. Större uttag skulle i varje enskilt fall prövas av styrelsen.

De första åren hölls sparbankens sammanträden i Klockaregården. Expeditionen flyttades sedan till kommunalrummet i södra folkskolan. År 1885 hyrde sparbanken lokal i den nyuppförda småskolan vid kyrkan. År 1915 installerades telefon i banklokalen.

Åren 1912-1943 hade sparbanken lokaler i egen fastighet.

År 1943, lagom till sparbankens 75-årsjubileum, stod den nya banklokalen färdig. Man hade köpt handlare Olof Nilssons fastighet i hörnet av Järnvägsgatan och Norra vägen.

Nästa flytt till nya lokaler gjordes i augusti 1969. Sedan dess har banken varit i samma lokaler som idag.

1943 flyttade sparbanken in i nya lokaler, där man höll till fram till 1969.

1983 fusionerade sparbanken med Visseltofta Sparbank och då döptes banken om till Snapphanebygdens Sparbank.

Från 1969 finns Snapphanebygdens Sparbank i nuvarande lokaler

Utvecklingen i banken exploderade 1998 då Sparbanken Sverige och Föreningsbanken gick ihop till en bank och blev FöreningsSparbanken. De fristående bankerna blev erbjudna att köpa upp Föreningsbanks-kontoret på orten. Styrelsen var enig om införlivandet av Föreningsbanken i rörelsen.