Ingrid och Per Åke återsåg tröskan från Slättsjö

Skriv ut

PERSTORP. Det blev ett återseende av det gamla stiftverket. Syskonen Ingrid Friberg, Vittsjö och Per Åke Sjöstedt, Hässleholm kom till Perstorp för att se den gamla tröskan från sitt föräldrahem i Slättsjö. Röke sockengille arrangerade en sommarresa till hembygdsmuseet i Perstorp. Där fanns både plog och tröska som skänkts från barndomshemmet.


Ingrid Friberg och Per Åke Sjöstedt hittade sin faders gamla tröskverk i Perstorp.

Vid samlingen på gårdsplan fanns ordföranden i hembygdsföreningen, Karl Erik Persson. Han informerade om de fyra byggnaderna som tillhör kommunen men sköts av hembygdsföreningen. Takbeklädnad med vass har utförts och fortsätter sida efter sida. Byggnaderna användes till lantbruket fram till 1960. Besökarna till gården delades upp i två grupper med Karl Erik Persson och Anders Wallstedt som ciceroner.

I mangårdsbyggnaden fanns i stort sett det som tillhörde lantbrukets drivande. Där fanns den speciella Prästkammaren. Tidigare var Oderljunga pastoratets högborg och då kyrkoherden kom till Perstorp fanns denna kammare redo. På ”loftet” fanns utställning av det material som dåtidens militära enheter förfogade över. I dåtidens hushållsbestyr fanns givetvis både vävstol och stickmaskin. Där visades även hållplatstavla som angav gästgiverier med skjutshåll. På tavlan fanns även Kädarp (Röke) gästgiveri angivet.


Anders Wallstedt visar upp modell av spinnrock som tillverkats i Perstorp.

En byggnad hade en gång varit ”loge”. Nu var den inrymd som festsal där både religiösa och profana samlingar kan hållas. Bilder hade hittats som en gång visades på den stora Perstorpsutställningen 1950. Många av dess bilder fanns till beskådande och fler kommer.


Deltagarmärke från utställningen i Perstorp 1950.

Där fanns också gamla plogar, harvar, harpor samt slaga för primitiv tröskning. Där återfann syskonen från Slättsjö sin barndoms jordbruksredskap som skänkts till Perstorp. Där fanns en plog samt den gamla stifttröskan. På plats visades även en ”kofösare” som kalven hade om nosen. Den ganska primitiva gödselspridaren fordrade betydligt mer handarbete än dagens moderna spridare.

I stallbyggnad visades hästarnas spiltor där även drängkammaren var inrymd. Drängen hade naturlig värme i sitt krypin då hästarnas kroppsvärme spred sig till kammaren.

Vid etappaus blev det fika på gårdsplan där de nya trädgårdsstolarna kom fram. Alla besökare uttryckte sin tacksamhet för en genomgående och illustrativ visning.