Gravvård med kaffe och kaka

Skriv ut

VERUM. De snyggt krattade vandringslederna på kyrkogården i Verum kompletterades av mängder med fotspår. Det var kombinerad gravsmycknings- och hemvändardag i Verum. Närboende samt längre ifrån kommande samlades sen i församlingshemmet till fika och trevlig gemenskap. Kyrkliga syföreningen var värd för samkvämet och alla välkomnades med varm handtryckning.

Två syföreningsdamer som var värdinnor.

Då Verum kallar, då kommer människorna. Parkeringsplatsen gav besked om detta då snart alla markerade platser blev funna. Vägen till anhörigas vilorum var välbekant med granris och annan smyckning i händerna. Befintliga växter togs bort eller flyttades. På plats kom mer höstliknande växtlighet, alla för att minnas de bortgångna. Ett och annat ljus tändes som en hyllning till släkting eller anförvant.

Linda Holmberg och Lena Holmberg vårdade gravar i Verum.

Nästa hållpunkt var församlingshemmet där den gamla skylten ”café” visade ingången. Denna skylt fanns en gång i tiden vid en av församlingens tre lanthandlares butik. Tiden förändrades även i Verum och skylten bevarades då fiket upphörde. Alla besökare fick en personlig hälsning till kaffeborden. Där hade kyrkliga syföreningen dukat upp med hembakat. Denna förening har varit värdar för detta samkväm under 15 år, sen 2004.

Britt och Christer Forsberg samt Stellan Martinsson och Rune Martinsson vid anhörigs gravplats.

Efter hand fann alla besökare en sittplats, men trångt blev det! Kakfaten fylldes på liksom tevekannorna som byttes ut efter hand. Alla tycktes vara bekanta med varandra men vid några tillfällen behövdes vägledande presentation. Det var kanske flera år sen de träffades förra gången? Oavsett vilket blev det en gemytlig samvaro i församlingshemmet som en gång i tiden varit folkskola i Verum. Besöksantalet jämfört med förra året ökade till 130 fikagäster.

Tre av de 130 gästerna vid kaffebordet i församlingshemmet.

Verum och andra ”bortglömda” byar på landsbygden lever vidare genom aktiva föreningar som ger liv åt bygden. Landsbygden lever vidare!