Internationella Parkinsondagen den 11 april

I Sverige finns ungefär 20 000 personer med Parkinsons sjukdom. Sjukdomen beror på att nervceller i ett område i hjärnan som heter substantia nigra bryts ned.

En betydande del av de symtom som uppkommer beror på att det framför allt är nervcellerna som producerar dopamin som bryts ner. Dopamin behövs för hjärnans styrning av kroppsrörelserna och när dessa nervceller dör försämras möjligheten att kontrollera kroppens rörelser.

Ålder och genetik är de främsta riskfaktorerna för att utveckla sjukdomen som är vanligare bland män. Sjukdomen debuterar i regel mellan 55 och 60 års ålder.

Parkinsons sjukdom går inte att bota men symtomen kan behandlas effektivt hos de allra flesta under många år. Den vanligaste behandlingen är att man tillför hjärnan nytt dopamin genom ett läkemedel. Efter ett antal år uppkommer ofta svårigheter att uppehålla en jämn behandlingseffekt över dygnet. Det kan ge en varierande rörelseförmåga med perioder av stelhet, bättre rörlighet och ofrivilliga rörelser i ett svårförutsägbart mönster.

Stamcellsforskning ger hopp för Parkinson patienter.
Forskarna hoppas att i framtid kunna transplantera in nervceller som producerar dopamin i hjärnan på de som har Parkinsons sjukdom.

Visste du att…
• Parkinsons sjukdom har fått sitt namn efter den engelske läkaren, James Parkinson (1755-1824), som beskrev de symtom som är typiska för sjukdomen i sin skrift ”An essay on the shakin palsy” från 1817.
• Ca 2000 personer får sjukdomen varje år i Sverige.
• Diagnos på Parkinsons sjukdom ställs utifrån personens sjukdomshistoria samt genom en neurologisk undersökning.
• H.K.H Kronprinsessan Victoria är beskyddare av Hjärnfonden där forskning om Parkinson sker.

Ett bra sätt att hjälpa forskningen är att stödja Hjärnforskningen med ett bidrag. Här finns länken till Hjärnfonden (klicka)

 

Top