Erasmus-projekt på Läredaskolan

Skriv ut

HÄSSLEHOLM. Genom Erasmus kan förskolor, skolor, högskolor, yrkes- och vuxenutbildningar liksom kommuner, fritidsgårdar och ideella organisationer i Sverige söka bidrag för att genomföra samarbeten och utbyten med organisationer i andra länder.

Läredaskolan i Hässleholm är med i Erasmus-projektet

Elever, studerande, personal och unga kan delta i aktiviteter inom programmet. Det kan till exempel vara studier, praktik, volontärarbete och kompetensutveckling utomlands.

Syftet med Erasmus är att bidra till ett mer demokratiskt och resursstarkt Europa och att möta de utmaningar unionen står inför när det gäller utbildning och arbetsmarknad. Programperioden som inleddes 2021 innebär fler och mer flexibla möjligheter för både individer liksom små och stora organisationer. Dess fokus är inkludering, hållbarhet, digitalisering och demokratiskt deltagande.

I projektet samarbetar tre skolor från Europa, Läredaskolan 7-9, Sibylla-Merian-Gymnasium i Tyskland och Carmelcollege i Emmen i Holland. Det nya projektet har fortsatt att arbeta för hållbar utveckling med projektnamnet: Green Evenings – Stop Talking, Start Acting.

På Läredaskolan odlar man växter inne på skolgården

Musikläraren Nina Kristensson visar oss till odlingslådorna där barnen får testa på att odla allt från rabarber till tomater. För många elever är det första gången som dom får möjlighet att sätta frön och se hur de utvecklas. Nina berättar också att skolan startat med källsortering, allt för att vara så hållbart för miljön som möjligt. För de elever som så önska finns möjlighet att åka med på en resa till någon av samarbetsskolorna, antingen till Tyskland eller Holland.

Nina Kristensson bjöd in Jill Muller till att hålla föredrag om bi.

Jill Muller från Bjärnum gästade Läredaskolan och berättade om Biverksamhet för 8:orna

Jill Müller från Bibrudens Biskafferi från Bjärnum var för dagen inbjuden för att berätta om vikten av att det finns bi för att vi skall få mat och stärka den biologiska mångfalden.

Jill hade med sig rekvisita till mötet i form av levande bi och produkten de producerar.

– Var tredje tugga mat vi äter är beroende av pollinering av bi, berättar Jill. Hon fortsätter sedan med att berätta om bin och bisamhällens spännande liv. En bikupa består av tre sorters bin, drottning, arbetare och drönare. Drottningen är den, som styr bisamhället och lägger ägg. Arbetsbin är honor som samlar in pollen och nektar för honungsproduktionen och drönarnas enda uppgift är att para sig med drottningen. Bin har olika arbetsuppgifter under sitt ca fyrtio dagar korta liv. Sista delen av livet samlar bin in pollen och nektar tills vingarna är utslitna och biet dör.

Viktigt att ta till sig enligt Jill. Var tredje tugga vi intar är direkt kopplad till Biets idoga arbete p fältet.

- Tyvärr fuskas det mycket med honung. Kina är ett land som fuskar med honung. Det smakar som honung, ser ut som honung men är konstgjort. Ca 75 % av allt som säljs i Sverige är inte riktig honung. Det är därför det är viktigt att vi skall köpa svensk honung som har noggranna kontroller, fortsätter hon.

Enligt Jill så är honung en naturprodukt och bra till mångt och mycket.

Honung är som ett miniapotek. Honung är antibakteriell och hjälper till att läka sår. Den är också rogivande och är bra för matsmältningen och är dessutom fylld med antioxidanter och är bra för både hår och hud.

Jill berättade bl.a. om hur det var att sköta om sina bi och inte minst föreläsa om verksamheten.

Bland de ca trettiotalet elever som var på plats fanns det nog en del som aldrig smakat honung tidigare. Den möjligheten fick de nu då Jill tagit med två smaker av honung. Dels vanlig naturlig och en som var smaksatt med apelsin. Naturlig honung kan få ganska olika smak beroende på vilka blommor som nektarn kommer ifrån. Lindhonung har en ton av mint medan ljunghonung är lite mörkare och skarpare smak.

Jill kunde engagera klassen och de flesta ville smaka hennes goda honung.

Jill berättar vidare: Det finns ca 16 tusen biodlare i Sverige men det behövs flera. Själv har hon 130 samhällen och jobbar med att vara biodlare på heltid. Samhällen är utplacerade på olika platser som behöver pollinerare. Skillnaden på getingar och bin är lätt att se, då bi är lite ludna medan getingar är helt släta. Bin gillar inte saft och annat som finns borden då vi fikar ute, det är då getingar som besvärar oss vid fikabordet.

På en fråga från en elev om det var socker blandat i honungen var Jills svar, inte i svensk honung. Det är en ganska vanlig missuppfattning att svensk honung är blandad med socker, då den är fast i konsistensen.

Jill höll ett fint föredrag om sina bi och dess verksamhet för åttorna på Läredaskolan i Hässleholm.

Av de åttondeklassare som var på denna information från Bibrudens Biskafferi är förhoppningen att några skall få upp ögonen för honung och vikten av biodling. En föryngring av biodlare är av stor vikt då många är av lite äldre modell.