Rödhaken är en liten, knubbig tätting, omkring 12,5–14 centimeter lång, med stort huvud och kort stjärt. Den har orangerött bröst och ansikte inramat med grå till brun ovansida och vitaktig buk. Könens fjäderdräkter är lika.

På grund av rödhakens orädda närhet till människan och sitt väna utseende har den fått många positiva omskrivningar i folktro, sagor och legender. Ofta beskrivs den som lyckobringande, beskyddande och omhändertagande.

Rödhake- hanar är kända för sitt mycket aggressiva revirbeteende. De attackerar skoningslöst andra hanar som befinner sig i reviret, och har även observerats attackera andra små fåglar utan synbar provokation. Sådana attacker leder ibland till dödsfall, vilket kan resultera i upp till 10% av dödsfallen bland adulta rödhakar i vissa områden.

Liljeväxter (Liliaceae) är en familj med enhjärtbladiga växter. Bland liljeväxterna finns många prydnadsväxter.

Blommorna är tvåkönade och röda, orange, gula eller vita. Liljeväxterna är fleråriga och har lök. Familjen Liljeväxter innehåller 15 släkten och omkring 705 arter.

Den första gången familjen beskrevs vetenskapligt var 1789. Den blev då en parafyletiska uppsamlingsgrupp med alla de enhjärtbladiga växter med stora hylleblad som inte passade in i någon av de redan definierade grupperna med dessa egenskaper.

Många av släktena har numera överförts till andra, såsom lökväxter och hyacintväxter. Men som en följd av den tidiga definitionen finns det många beskrivningar som använder beteckningen "Liliaceae" i en mycket bredare mening än den nu gällande vetenskapliga definitionen.

Gröngöling (Picus viridis) är en fågel inom familjen hackspettar.

Fågeln kan bli cirka 32 cm lång och kan mäta upp till 52 cm mellan vingspetsarna och könen blir ungefär jämnstora. Både hona och hane kan utöver den gröngråa fjäderdräkten, kännas igen på den röda hjässan och nacken.

Den dagaktiva gröngölingen befinner sig ofta på marken, till skillnad från de flesta andra hackspettar och dess huvudföda är myror som den effektivt fångar med sin cirka 10 cm långa hullingförsedda tunga.

Den juvenila dräkten skiljer sig från de adulta fåglarnas. Den är sammantaget betydligt mattare. Huvudets sidor, halsen och kroppsundersidan har nästan vit grundton med mycket mörk vattring och randning. De röda partierna på huvudet är oansenliga och oftast uppblandade med gråa fläckar. Vingarna och ovansidan av fjäderdräkten uppvisar dessutom en tydligt vit vattring.

Rådjur (Capreolus capreolus) är ett litet hjortdjur som förekommer i Europa och Mindre Asien.

Benämningen på en vuxen hane är bock. Honan kallas för get eller rå, ungdjur under första året kallas kid eller killing, och getter som ännu inte fött kid kallas för smaldjur.

Rådjur är ett litet hjortdjur som väger 20–30 kilogram och honan och hanen är nästan lika stora. Dess korta päls är till största delen rödbrun under sommaren, gråare under vintern och könen är mycket lika, bortsett från att hanen bär horn under en stor del av året. Hanen har även en hårtofs vid penis. Rådjuret har ett hundskallsliknande varningsläte, och ett svagt visslande kontaktläte.

Alla som är i skogen och plockar bär, se upp för huggormen den kan ligga på en tuva med fina bär. Det finns många ormar i år.

Huggormen är den enda giftorm som förekommer vilt i Skandinavien. Ormars gift är en blandning av enzymer och har två funktioner; att döda bytet, men också att underlätta spjälkningen av maten, som påbörjas redan innan bytet sväljs. Bytet består av små däggdjur, ödlor eller andra smådjur. Ormgiftet verkar även på nervsystemet, och bytesdjuret dör oftast antingen på grund av inre blödningar eller på grund av att hjärtverksamheten eller andningen sätts ur spel. På människan får bettet liknande effekter, men verkan är mycket mer lokal än hos en åkersork där giftet snabbt sprider sig i hela systemet.