Råka (Corvus frugilegus) är en fågel som tillhör kråksläktet inom familjen kråkfåglar.

Boet påminner till utseendet om kråkans och kan nyttjas i flera år. Honan ruvar de 3–4 äggen under 16–20 dagar och matas under denna period av hanen.

Arten häckar allmänt i Skåne, på Öland och Gotland och dessutom på något enstaka ställe längre norrut.

Råkan påbörjar sin dagaktivitet mycket tidigt, ungefär en timme före soluppgången, och slutar mycket sent. Vid midvinter har den därmed åtta timmar till förfogande för födosök. Råkor är sällskapliga under hela året, häckar i delvis mycket stora kolonier och tillbringar natten gemensamt i sovträd. De har ett stort antal sociala beteenden.

Rostand (Tadorna ferruginea) är en fågel som tillhör familjen änder.


Rostanden är en ganska stor and som mäter 58–70 centimeter på längden, med ett vingspann på 110– 135 centimeter. Den är lätt igenkännlig och har orange-brun fjäderdräkt med ljusare huvudet. Vingarna är vita med svarta övre handtäckare och handpennor, och gröna armpennor. Den simmar bra och påminner mer om en gås än många andra änder, när den flyger. Könen är lika, men hanen har en svart ring längst ned på halsen under häckningssäsongen, och honan har ofta en vit fläck i ansiktet. Lätet är ett ljudligt vilt tutande.

Kråka är en fågel i familjen kråkfåglar. En del internationella auktoriteter delar numera upp kråkan i de två distinkta arterna gråkråka (Corvus cornix) och svartkråka (Corvus corone).

Kråkan är precis som många andra kråkfåglar social och läraktig. Den håller helst till i skogsdungar, men även i parker och trädgårdar i närheten av människor. Den har skarp syn, hörsel och luktsinne. Under förmiddagarna söker kråkan energiskt sin föda och letar igenom alla ställen där det kan finnas lämplig föda.

Fiskgjuse (Pandion haliaetus) är en hökfågel i familjen fiskgjusar (Pandionidae). Den lever uteslutande av fisk som den tar i vattenytan.

Fiskgjusen är världens mest spridda hökfågel. Fågeln är lätt att identifiera på grund av utseendet. Den har ljus, nästan vit, undersida med tydligt markerade mörka "knogar" vid vingarnas framkant, svart nacke och översida på vingarna. Ovansidan är spräcklig i brunt, svart och vitt och bakhuvudet pryds av en yvig tofs. Den blir 55–60 cm lång, med ett vingspann på 145–170 cm.

Svingelgräsfjäril, Lasiommata megera, är en fjärilsart i familjen praktfjärilar.

Vingspannet varierar mellan 35 och 42 millimeter på olika individer. Larven är grön med några smala ljusare längsgående linjer. Den blir upp till 25 millimeter lång. Värdväxter, de växter larven lever på och äter av, är olika gräs till exempel arter av gröen, svinglar och hundäxingar.