När lanthandeln kom till Verums socken på 1800-talet. Del 2.

Skriv ut

De första lanthandlarna i Verums kyrkby och Brogården

Den inledningsvis omtalade allra första egentliga lanthandeln i socknen som byggdes i Brogården av Gustaf Larsson 1851 övertogs 1853 av ”mormonen” Jöns Persson och drevs från 1865 och fram till 1869 av Nils Lund. På samma plats drevs därefter lanthandel ända fram till 1984 av västgöten J. A. Pettersson och hans två efterträdare sonen Victor och sonsonen Birger med makan Margit. Huset ägs nu av västgötens sonsons son Jan-Henrik Pettersson.Jöns Persson var alltså kvar där till 1865 och omtalas därefter som f d lanthandlare och inhysesman. Han var född 1825 i Tullstorp vid Vankiva och ingick i januari 1854 äktenskap med Nilla Månsdotter från Kvistalånga i Stoby socken. Hon var dotter till förre husaren, åbon och nämndemannen Måns Quist. Titulaturen handlande var viktig att framhålla. I vigselnotisen i Stoby kyrkobok heter det: Undertecknad Nilla Måns dotters fader lemnar härmed mitt samtycke till denna min dotters äkta förening med Landthandlanden Jöns Persson i Verums S-n. Stoby den 5 Nov. 1853 Måns Quist. Familjen övergick på 1860-talet till mormonläran och vid det femte barnets födelse 1865 antecknar prästen: Fadren, som är Mormon har icke tillåtit barnet döpas.  Hustrun Nilla Månsdotters bibel har blivit upphittad på vinden i huset.
Det bör nämnas att det tidigare under 1800-talet funnits personer i socknen som benämndes handlande. Redan vid mitten av 1830-talet omtalas en Swen Dahlqvist som handlande och 1840 nämns den från Vånga inflyttade färgaregesällen och jägaren Ingeman Strömberg som handlande i en dopnotis. Han var bror till färgerifabrikören Langvagens hustru och hade inflyttat till Stavshult i slutet av 1829, ungefär samtidigt som svågern övertagit färgeriet Gretedahl. Det är okänt vilken slags handel dessa personer bedrev.
Den annars förste lanthandlaren var den tidigare nämnde Gustaf Larsson som redan 1850 etablerade sig på Verum nr 2, troligen i närheten av Verums krog och det s k Kruleét (vid sedermera Björveruds). I slutet av 1851 flyttade han sin verksamhet till Brogården där han byggde huset vid Store Bro. (Nuvarande Jan-Henrik Petterssons hus.)
Vid mitten av 1850-talet startade Nils Lund från Farstorp en handelsbod på Verum nr 2 och flyttade 1859 till Verum nr 3. Sedermera kom även denne lanthandlare till Brogården där han en kort tid drev Jöns Perssons bod efter att denne dragit sig tillbaka och fram tills västgötaknallen J. A. Pettersson startade fast handel där 1870.

Berggrens vådeld och konkurs
Ytterligare en lanthandlare inflyttade till socknen och etablerade sig i Brogården vid mitten av 1860-talet. Det var förre artilleristen Johannes Nilsson Berggren. Denna handelsbod låg där sedermera mejeristen Karl E. Nilsson byggde sin aldrig helt fullbordade villa. På denna lilla kulle byggdes långt senare en äldrebostad.
Genom att Berggrens handelsbod drabbades av vådeld som misstänktes vara anlagd och gav upphov till omfattande utredningar har vi också tillgång till en ögonblicksbild av varusortimentet under lanthandelns genombrottsperiod.
Av varuförteckningen som Berggren lämnade till brandstodsbolaget framgår vad han hade till försäljning. I sortimentet ingick sådana artiklar som elddon, tobak, viner, såpa, fotogen, ättika, spik, järnplåt, fönsterglas, tapeter, makaroner, risgryn, sagogryn, olika kryddor, kimrök, mandel, bruna bönor, vetemjöl, socker, kaffe, lim, stenkolsolja, vitriol, stärkelse, garner, tyger, glas och porslin. Det största värdet i varuförteckningen, bortsett från bomullsgarn och textilvaror, representerades av de fyra artiklarna kaffe, socker, snus och viner.

Överetablering av handelsbodar kring broarna i Verum
Vid den tid då Berggren drev handelsboden vid åkanten i Brogården hade det uppstått en viss överetablering i kyrkbyns omgivningar. I området kring bron fanns i början av 1870-talet inte mindre än fyra handelsbodar med likartat sortiment. På Brogårdensidan låg Berggrens och västgötaknallen J. A. Petterssons diverseaffärer intill varandra vid häradsvägens kurva mot bron och på Verumssidan där vägen efter bron svängde av mot kyrkan (vid platsen som i äldre tid hade kallats Verumskrog) drev handelsmannen och fabrikören, tidigare godsinpektoren, Carl Wilhelm Schmidt från Björkeberga en handelsbod och Nils Johnsson Wiberg från Visseltofta en annan.

Handelsbodar och gårdfarihandlare, men ingen utminutering
År 1885 – då också Berggrens efterföljare Nils Persson gått i urarva konkurs – fanns blott en handelsbod i kyrkbyns närhet, nämligen J. A. Petterssons. Sedermera, från omkring 1886 och några år framåt, bedrevs fast lanthandel på tre ställen i socknen: i Ekholmen av Åke Nilsson, i Brogården av J. A. Pettersson och i Verums kyrkby av O. Weiland från Hässleholm. Den sistnämnda rörelsen övertogs 1890 av Albin Olofsson som var född i Farstorp 1869.
År 1893 etablerades handel på Verum nr 3 av den första kvinnan i yrket, Elna Nilsdotter. I oktober samma år gjorde hon en framställning till kommunen om att få sälja öl i sin handelsbod. Protokollet lyder:
Handelsidkerskan Elna Nilsdotters i Werum ansökan att å handelslokal å nr 3 få sälja maltdrycker för avhämtning blev avslagen med 459 röster mot 343. En liknande framställning i april året därpå om rättighet att sälja brännvin och andra spritdrycker avslogs med 689 röster mot 567. År 1886 hade O. Weiland och Åke Nilsson ansökt om att få försälja alkoholhaltiga drycker i mindre kvantiteter, men: … stämman beslutade att någon försäljning af mindre qvantum än 10 liter vin och maltdrycker inom denna församling ej får ega rum.

Kringföringshandel utgående från Verums socken 1888–1891
I länsstyrelsens inventering av ”Dem som utom den ort der de äro bosatte sjelve eller genom andra kringföra eller annorlunda än å marknad till salu erbjuda varor”  upptas för Verums socken 1888–1891:
Sven Bengtsson Stafshult, Ola Bengtsson Tågarp, Kristoffer Hasselberg Brogården Ola Svensson Magnarp, Åke Nilsson Ekholm och J. A. Petersson Brogården.

Föreningsboden och nyetableringar i Stavshult och Björkeberga samt en filal till Bjernums modeaffär i kyrkbyn
Omkring 1900 etablerades Verums Handelsbolag AB, som hade sina lokaler i fastigheten där Carl P. Klarin, vilken var J. A. Petterssons son, sedan återkomsten från Amerika 1894 drivit sin affärsrörelse. I dagligt tal kallades handelsrörelsen för Föreningsboden. Byggnaden där Handelsbolaget hade sin verksamhet blev kommunens försörjningshem 1914.
Även i Stavshult etablerades en lanthandel. Den drevs från 1906 av Ingrid Holmberg och övertogs 1914 av Enoch Nilsson född i Brogården 1883. Därefter var Nils G. Jönsson innehavare av firman från 1928 och från 1933 drevs butiken av Karl Björk och hans son Lennart. I Björkeberga drev Svante Persson, som sedan tog sig namnet Björverud, från 1912 en handelsbod. Från 1944 innehades denna rörelse av Thore Svensson. En handelsbod med räckvidd in i Verums socken fanns också under ett antal år vid Länekärr i Farstorps socken.
En filial till Bjernums mode & manufakturaffär drevs av Magda Eriksson i Verum åren 1910–1913.

Butikerna i Verums kyrkby från 1890-talet
Den handelsbod som Albin Olofsson drev på 1890-talet på Verum nr 2 övertogs 1897 av Svante O. Nilsson, kallad Bod-Svante. Denna handelsbod sköttes efter Svante Nilssons konkurs 1907 av de två systrarna handelsidkerskan Karin Olsson från Skurup, som senare gifte sig med mejeristen Karl E. Nilsson, och handelsbiträdet Jeanna Olsson. Butiken övertogs sedan även Karin Olsson gjort konkurs av den tidigare ägarens bror Theodor Gottfrid Olofsson. Denne hade tillsammans med en annan broder Bror W. Olofsson drivit textilengrosfirman Bröderna Olofsson i Malmö 1908–1912. Handelsrörelsen mellan broarna i Verums kyrkby har långt fram i tiden kallats Svantes eller Olofssons. Svante Björverud övertog butiken 1944 och den övergick 1948 till Paul Erik och Berta Paulsson, som drev rörelsen under namnet ”Björveruds”.
Fortfarande några år efter 1910 levde Handelsbolaget på sparlåga och den siste föreståndaren var Gustaf Persson, yngste son till nämndemannen Per Svensson i Brogården. Han startade sedan efter vistelser i USA egen handelsbod och byggde 1914 ett ståtligt hus på Verum nr 3 intill Lillebro nedanför Föreningsboden. I denna byggnad mellan vägen och Lillebäck drevs rörelsen vidare av hans andra hustru Minnie Persson och sönerna Sven och Erik Persson fram till 1990-talet.

En 145-årig lanthandelsepok avslutas 1994
I Brogården överlåter Johan August Pettersson 1907, 66 år gammal, handelsrörelsen och det därtill hörande jordbruket i Brogården till sonen Wiktor S. Pettersson (f 1876). J. A. Pettersson hade redan någon tid före pensioneringen slagit av på takten för egen del och sönerna fick omväxlande vara med i jordbruket, fungera som medhjälpare i butiken och vara bokhållare.
År 1970 firades handelsbodens hundraårsjubileum i samma familj av västgötens sonson Birger Pettersson (f 1916), som övertog rörelsen 1938. En av lokaltidningarna hade rubriken Hundraårig lanthandel i Verum grundad av en västgötaknalle på sin jubileumsartikel.
Affärsrörelsen avvecklades 1984. Om man räknar in tiden alltsedan den första egentliga lanthandlaren etablerade sig på fastigheten hade köpenskap då bedrivits på samma plats i mer än 133 år. När den sista kvarvarande butiken i Verums socken, Minnie Perssons Efterträdare, slog igen 1994 hade lanthandelsepoken varat i närmare 145 år.


Verums socken blev på 1970-talet riksbekant för det stora antalet kvarvarande lanthandelsbutiker. Denna artikel författad av Gunnel Arrbäck, senare chef för Statens Biografbyrå, fanns i tidningen Livs 1972. De fyra butiker som då fanns var Björveruds och bröderna Sven och Erik Perssons (Minni Perssons Eftr) i kyrkbyn, Birger Petterssons i Brogården och Karl Björks i Stavshult/Mölleröd.

Innehavare av fasta handelsbodar i Verums socken under sista delen av 1800-talet:
(åren 1870 till 1900)


År Ägare Kapital Rörelse
Werums kyrkby 1870–1873

C.W. Schmidh
på nr 4


1870–1878 Nils J.Wiberg
och J. Berggren
på nr 4



1878–1881 Sven Persson på
nr 4



1882–1885 Ingen handelsbod
i byn



1886–1890

O.Weiland i
Hessleholm
på nr 4




1890–1894 Albin Olofsson
på nr 2




Carl Hj. Jönsson
på nr 2



1893–1894 Elna Nilsdotter
på nr 3



1894–1898 C. P. Klarin på
nr 3

600

1894–1896 Nils Jönsson på
nr 2



1897– vidare Svante O. Nilsson
på nr 2 (kk)

600




Brogården 1870– vidare J. A. Petersson 300
500

1870–1878 J. Berggren (kk)


1881–1884 Nils Persson
(urarva kk)







Ekholmen 1881- vidare Åke Nilsson
500

kk = konkurs

Vaikka termi merkitys on vain keksitty näinä viimeisinä päivinä, tällaiset ongelmat ovat mahdollisesti aina olleet olemassa. Tänään verkossa ostettava kanta on oikeastaan hieno. Monet Yhdysvaltain kansalaiset pitävät "http://viagrasuomi.biz/viagra-naisten.html". Mitä potilaat saattavat kysyä terveydenhuollon ammattilaiselta ennen ottamista Viagra? Viagra on yksi kaikkien aikojen parhaista lääkkeistä. Olette ehkä kuulleet "". Hyvin tärkeä asia, jota sinun on etsittävä on "". Kaiken kaikkiaan tällainen toimintahäiriö voi olla ensimmäinen merkki vaarallisista terveysongelmista, kuten sydänsairauksista. Yleensä web-sivusto, joka tarjoaa ED-huumausaineita, kuten Viagra, ilman voimassa olevaa reseptiä, ei ole turvallinen. Kun ostat tuntemattomasta verkkoapteekista, sinulla on riski saada hokey-huumausaineita.