Synderskan i ”Skånska ficktjuvsligan” som satte Verum på kartan

Skriv ut

VERUM. I Värnamo Allehanda kunde man den 20 september 1902 läsa följande notis om en dam som hade bott i byn Stavshult i Verums socken åren 1875 till 1880: I de sålunda infångade damerna återfann kronolänsmannen efter studier i ”Polisunderrättelser” medlemmar af den farliga s. k. Skånska ficktjufsligan. Den äldsta af sällskapet, en 63-årig synderska, uppgaf sig hos kronolänsmannen heta Johanna Olsson. Men han konstaterade snart att hon icke vore någon annan än den bekanta farliga ficktjufven Agneta Petersson från Verum i Kristianstad län, hvilket hon omsider vidkände.

Klipp om ”Agneta Petersson från Verum” ur Smålandsposten i september 1902 

Agneta Petersdotter var född i Mjölkalånga, Finja socken 1838 som dotter till Nils Peter Krok (f 1812) och Juliana Hallström (f 1808). Agneta var uppfostrad i den trakt där de s. k. Finjatattarna hade sin hemvist. Hon hade 1875 ingått äktenskap med Nils Andersson från Fjälkestad och de kom samma år till en gård Stavshult i Verums socken. Paret och deras fem barn flyttade sedan till Vankiva socken 1880. Ett av barnen - Carl Persson född 1865 av hustrun före äktenskapet - hade vid det laget redan börjat som gårdfarihandlare och kallades krämare.

Fortfarande ett par år in på 1900-talet omtalades hustrun som ”Agneta Petersson från Verum”. När Agneta - ibland kallad Augusta - avled i Vankiva 1910 hade hon uppnått åldern 72 år. I församlingsboken för Vankiva 1900–1910 finns noteringen: För andra resan stöld dömd till 6 månaders straffarbete och förlust av medborgerligt förtroende i 2 år; slutar 11/1 1902.

Foto för publicering i polisunderrättelse 1897. Ur Stockholmspolisens signalementsfotografier, Stadsarkivet

Maken Nils Andersson var en på marknaderna välkänd hästbytare och hade öknamnet ”Röaleds-Nisse”. Han dömdes 1882, tillsammans med fem kumpaner för grov misshandel förövad vid Edenberga gästgivaregård under deras hemfärd från Laholms marknad. Han straffades även för grovt djurplågeri och hemfridsbrott.

I en text från 1897 hämtad ur Göteborgs Handels och Sjöfarts Tidning berättas om Agneta/Augusta Petterssons förfaringssätt vid utövandet av ficktjuverierna under ett av ligans tillslag i Göteborg.

Inledningen var: Tio ”Piltahus-tattare” anlände i onsdags för att göra affärer under den pågående Larsmässomarknaden.

Därefter följer en beskrivning av Agneta/Augusta och bandets skicklighet: De fyra häktade äro alla farliga ficktjufvar, som äga stor rutin och skicklighet. En af dem, hustru Augusta Pettersson, t. ex. var klädd i dubbla lif och klädningar. I händelse af fara kunde hon lätteligen inne i någon portgång taga af sig sin bruna kjol och det svarta lifstycket samt stoppa dessa och hufvudduken i en korg för att nästa ögonblick uppträda i rödt lif och grårutig klädningskjol och med hatt på hufvudet. […] Bandet har sitt stamhåll i Vankifva socken af Kristianstad län […]

Agneta Pettersson hade en stor aktionsradie. Genom en notis i Upsala Läns Annonsblad den 16 oktober 1897 ser man att hon samarbetade med ”Skånska Ingrid” Ingrid Johansson. Den Skånska ficktjuvsligans tre medlemmar var: Agneta/Augusta Pettersson från Verum/Vankiva, Amalia Augusta Karlsson från Vollsjö och Ingrid Johansson från Helsingborg, vilket framgår av notisen från Värnamo Allehanda den 15 oktober 1902.