Husförhör i Hultatorp

Skriv ut

VITTSJÖ, HULTATORP. En måndagskväll så här i början av oktober körde maken och jag till Hultatorp för att vara med på husförhör.

Kan man annat än att bli varm i hela själen när man än en gång får komma till Erna Olsson som så vackert dukat upp i den gamla skolsalen med vita nymanglade linnedukar på borden, finkopparna, och vackra höstfärgade tagetes i små vaser.

Vackert dukat bord

Sånggruppen var också där under ledning av Boel och Malin Bengtsson. Kvällen inleddes med att vi gemensamt sjöng Blott en dag. Därefter sjöng sånggruppen Barnatro, Mitt hem bortom bergen och en Värld i toner.

Sånggruppen

- Jaha nu ska vi se vad ni kan om katekesen -sa Sven Röstin när han skulle skulle börja med detta husförhör. 

Nä, sa Sven, det slipper ni, för denna form av husförhör finns inte mer, han fortsatte med att berätta om den skollag som kom i slutet av 1800 talet. Att utöka läskunskapen var viktigt för då kunde alla och envar själva läsa i katekesen. Så var det tänkt, men allteftersom läskunskapen ökade så ville man läsa mer än i katekesen och när man då kunde ta del av andra skrifter, ja då kunde de olika frikyrkorna att etableras i landet.

Sven Röstin

Sven lovprisade söndagens gudstjänst som började med gemensam marsch från Marknadsplatsen till kyrkan där alla barn som går i söndagsskolan medverkade både i marschen och i kyrkan. Helt fantastiskt sa han, -att det var och en av de allra bästa han varit med om.

I kyrkans ungdomsgrupp har man numera en låda där olika frågor kan ställas. Att alla frågor inte kan besvaras bara så där det har man full förståelse för. Frågorna ger även upphov till diskussion mellan deltagarna.

Så i stället för ett rent husförhör så blev det som så istället att vi fick ställa frågor till Sven och så fick han besvara dessa så gott det gick, allt är ju inte svart eller vitt, det finns många gråzoner däremellan.
Gemensamt sjöng vi Bred dina vida vingar.

Sånggruppen stod sen på tur och denna gången fick vi lyssna till Nu kommer kvällen, Lugna hamn och så till sist En liten fågel.

Innan vi sen satte oss till bords läste Sven upp en hälsning från Ebbe och Margit Persson i Vittsjö och här kommer ett utdrag från densamma:
” Detta är det första husförhöret som Margit och jag inte är närvarande. Upphovet till nutidens husförhör kom från Egon Nilsson , Egon mitt i byn. Märkligt då Egon inte var särskilt kyrkligt intresserad. Han berättade att han varit på husförhör i hans rote i Hinneryd. Jag gick dit för matens skull, berättade Egon. Första husförhöret hölls hos Astrid och Elias Johansson i Olstorp med Erik Forsback som husförhörspräst 1989. Det kom också Måns Persson från Röshult som spelade gitarr samt sjöng gamla läsarsånger. Störst antal besökare till husförhör blev det hos ensamboende Charles Kjellkvist, Tidemanstorp. Många kom för att se om Charles hade välstädat! Det var välstädat. Ett antal kvinnor hade bakat kaffebröd samt bryggde kaffe”

Avslutningsvis sjöng vi Var jag går i skogar berg och dalar samt Glädjens Herre.

– en massa gosaker

Frivillig kollekt som går till barn i hela världen.