VITTSJÖ, BRÖNA. Ca 25 personer samlades under lördagen på Brusebäck i Bröna. Träffen började med en rundvandring i den vackra parken.

Claes Ruderstam välkomnar

Gården liksom större delen av byn ägs idag av finansmannen Ib Henrik Rönje från Danmark. Han kunde inte närvara men hade vänligen inbjudit oss att få ha vår träff här. Ledare och berättare var Claes Ruderstam.

Deltarna samlade i den vackra parken

Vi fick veta att landsvägen förr haft en annan sträckning och gick då utefter den fina stenmuren. I den fanns en öppning med en speciell järngrind, där man också murat in en sättugnsplatta i varje sida av stengärdet. En bit utanför lär det en gång ha funnits en liten sjö, med namn Flohålan. Den fylldes med sten, när man gjorde den nya sträckningen på vägen. Vi njöt av den vackra utsikten ner mot Bröna sjö och därefter samlade vi oss för att få mer info om byn Bröna.

Gert Svensson fd Brönabo minns och berättar

Claes berättade att 1600-talet präglades av av många krig, speciellt det skånska kriget 1675-79 gick hårt fram med folket i Bröna. Vi vet att det 1671 fanns fyra gårdar här. Ägarna var Åke Persson, Simon Thuesson, Per Persson och Nils Simonsson. Efter kriget berättas det att sonen till Åke Persson, Nils Åkesson, ”var helt förarmad” och gården var ”illa hävdad”. Åke Persson var gift med Kristina från Hallaryd, som ju låg i Småland, alltså gamla Sverige. Han ansågs vara svensksinnad och höll sig mycket för sig själv. Men en söndag, när han varit i kyrkan och kände sig väl styrkt, bestämde han sig för att ta den större vägen hem. Då blev han enligt en skröna skjuten till döds av en snapphane på Björstorpsvägen strax innan Bröna. På denna plats kastade man sedan ris varje gång man gick förbi, för att hedra Åke Perssons minne. Den är idag utmarkerad som ett offerkast på fornminneskartan. Tyvärr syns det inte så mycket av den numera, då den blev förstörd när man körde ut virke efter stormen Gudrun. Vi vet inte hur mycket av skrönan som är sant för Åke Persson dog först 1689 flera år efter krigsslutet.

Utsikt ner över Bröna sjö

Bröna sjö är en ganska stor sjö, delad på mitten av en kraftig vall. Här odlades förr karp och sutare. Under 1910-talet forslade man med hästskjuts fisken till Emmaljunga station, för vidare transport i järnvägsvagn till Tyskland. Mycket av detta blev till mat åt tyska och polska soldater under krigstiden. När man fångade fisken tömde man ena delen av sjön, fångade fisken och sen fylldes den igen med nytt vatten.

Claes, som är numismatiker, berättade att det hittats en skatt i Bröna någon gång på 1870-talet. Upphittare var torparen Johannes Bolin från Bröna, som hittat skatten på markägarens mark. Bolin anmälde fyndet som finns registrerat hos Kungliga Myntkabinettet. Ett praktmynt från Erik XIV:s tid och två tyska mynt löstes in för 8 kr. Övriga mynt, varav några var avbrutna, fick torparen eller möjligen markägaren behålla. Vi vet inte antalet mynt, men att några mynt var avbrutna kan möjligen antyda att skatten delvis kan ha varit från vikingatid.

Praktmynt i myntskatten i Bröna.

Ett sådant här praktfullt silvermynt ingick i myntskatten i Bröna. Kung: Erik XIV, Valör: 3 mark, Vikt: 31,2 g

Varför heter gården just Brusebäck? Där hade Claes en egen teori. Den finske nationalskalden Zacharias Topelius har skrivit en saga om Brusebäck och Susebäck. Under en period ägdes gården av fil dr Nils Hagman från Finland, gift med Anna Margareta Fazer från den kända finska ”chokladfamiljen”. Troligen var det på grund av denna saga som gården fått sitt namn.

Brusebäck mot parksidan

Hur kom det sig då att Ib Henrik Rönje blev ägare till Brusebäck? År 1988 ägdes gården av en annan dansk, Ollerup, som ville sälja. Ib Henrik, som denna tid var fastighetsmäklare, övertalades att ta sig an försäljningen. När han första gången kom hit och fick se byggnaden, som var herrgårdsliknande, köpte han själv hela fastigheten, men visste inte ens att där fanns en stor sjö! Med tiden har denne man därefter köpt in flera fastigheter och stora markarealer i och omkring Bröna och här bedrivs jakt för inbjudna.

Nu var det dags för f.d och nuvarande Brönabor att berätta om husen och gårdarna. Här kommer lite om detta.
I gården, som från början var ett torp och ligger precis vid gränsen mot Boalt. bodde Vilfrid Svensson. De flesta av hans syskon hade åkt till Amerika. Så tänkte också han göra, hade t o m en biljett dit, men så dog fadern och han fick stanna kvar och ta över gården. Han gifte sig och fick tre barn. En av dem var sonen Malte, som gifte sig och bildade familj på gården intill Brusebäck. De fick sex barn och idag var sonen Lennart och döttrarna Ingbritt och Kerstin närvarande. Närvarande var också de nuvarande ägarna till gården.

Boningshuset där Harold föddes.

Boningshuset där Harold föddes. Nu fint renoverat I första gården på vänster hand föddes Harold Persson. Boningshuset har nu fint renoverats genom Ib Henrik Rönje. Harold jobbade bl a på Barnvagnsfabriken i Emmaljunga som försäljare. Efter att ha deltagit i och vunnit en orienteringstävling under värnplikten, vaknade intresset för denna sport. Efter att själv ha sprungit, satte han sig ner med sitt anteckningsblock och skrev om loppet. Dessa referat infördes i Norra Skåne men även i andra tidningar under signaturen -n.

Harold Persson som skribent

Harold förblev ogift och köpte hus i Emmaljunga, där han samlade bl a på alla tidningarna! Han skrev också det mesta i orienteringsbladet I kärrkanten. En tidning som fortfarande ges ut. På nästa gård bodde vid 1900-talets början Ernst Svensson med sonen Erik, som tog över gården. Han var gift med Berti Ottosson och de fick sonen Gert som idag var med på träffen här.

 I nästa gård bodde Arvid Nilsson med familj. Sonen Bertil tog över och han fick två söner, och en av dessa var Arne Nilsson. Gården ägs idag av Ib Henrik Rönje.

Arne Nilsson lät bygga sig ett hus, som ligger på höger sida längst bort mot Björstorp. Han drev tillsammans med sonen Fredrik företaget Nilssons Gräv. Här bor idag Jimmy Olsson, som var anställd i företaget, men som nu driver det då både Fredrik och Arne dog under 2025.

Nu var det dags för Claes igen, som avslutade Känn-din-bygd-utfärden med att berätta om den fantastiska historien om örnen. En örn, som hade skjutits av misstag av den unge skytten Malte i tron att det var en hök, när han var ute och skulle jaga kråkor. En mycket spännande historia, som fick ett lyckligt slut!

Claes avslutar dagen

Slut blev det också för denna intressanta utfärd, och deltagarna tackade Claes med en rungande applåd!
Tack framfördes också till Brönaborna som hjälpte till att göra dagen riktigt intressant!