Under sensommaren, innan flytten, genomför rödstjärten en komplett ruggning och anlägger då en dräkt med ljusa bräm, vilket ger den ett närmast urtvättat utseende. Dessa ljusa bräm nöts bort under vintern vilket resulterar i hanens kraftfullt färgade praktdräkt om våren.

Rödstjärten placerar sitt bo främst i trädhål, men även i byggnader, håligheter i marken, stenrösen och fågelholkar. Boet byggs av honan och består mest av torra strån. Den lägger i genomsnitt 5-7 enfärgat ljust blågröna ägg som ruvas av honan i 11-15 dygn. Kullar med allt från 3 till 10 ägg har rapporterats. Ungarna stannar sedan i boet i 12-15 dygn och matas av båda föräldrarna Göken, som är en häckningsparasit, lägger ofta sitt ägg i rödstjärtsbon.

I stora delar av norra och östra Europa fanns förr föreställningen att rödstjärten var en helig fågel, ofta förknippad med Frälsaren. En utbredd myt berättar att om man betedde sig illa mot rödstjärten mjölkade korna blod, och fågeln har därför i vissa delar haft namn som "blodfågeln". I andra myter är rödstjärten istället olycksbringande. Exempelvis mjölkar korna blod eller får rödsot om en rödstjärt flyger under dess buk eller biter i dess juver. I Finland finns det berättelser om att när rödstjärten bygger sitt bo i ett hus så kommer det att eldhärjas, medan man i Norge berättade att om rödstjärten flög över vägen när man var på jakt kunde man lika gärna vända hem, för då skulle man missa allt med bössan.

Se fler bilder på min sida vigg5.se