VITTSJÖ. Nu nalkas ljuva sommartid och Portalen har sitt sista närvaromöte innan sommarmånaderna. Portalen startade upp för arton år sedan och idag så har sidan cirka 50 tusen läsare varje månad. Ett mycket bra resultat anser vi som är involverade i sidan. I många länder finns det flera som är intresserade av Portalen, många har naturligtvis någon anknytning till sidan och till Vittsjö eller Bjärnumsbygderna.

Skribenter från Bjärnum, Emmaljunga, Farstorp, Verum, Markaryd, Landön och Vittsjö försöker hålla Portalen med helst en eller två artiklar om dagen, för det mesta så lyckas vi att uppfylla den önskan.
Claes hälsade alla välkomna och då särskilt till en ny skribent, Daniel Olsson som har Bjärnum som hemvist, trevligt när någon ny dyker upp. Epe (Ebbe Persson) som varit med från starten 2007 hade även han möjlighet att komma med idag, kul när det händer.

VITTSJÖ, BJÄRNUM. Sveriges nationaldag och svenska flaggans dag firas den 6 juni varje år och är en helgdag i Sverige. Tidigare firades 6 juni enbart som "svenska flaggans dag" och det var först 1983 som dagen även fick status som nationaldag. Sedan 1996 är nationaldagen även en ”salutdag” och från och med 2005 är nationaldagen även en helgdag.

Nationaldagen firas dels till minne av att Gustav Vasa valdes till Sveriges kung den 6 juni 1523, dels till minne av att 1809 års regeringsform (som gällde fram till 1974 års regeringsform) skrevs under den 6 juni 1809.

Tisdagen den 6 juni 1893 hade Skansen avslutning av årets vårfest, och valde att högtidlighålla dagen i nationalistisk anda. I utlysningen framgår att det var minnet av att Gustav Vasa valdes till kung år 1523 samt 1809 års regeringsform, som bägge inträffade den 6 juni, men utan hänsyn till kalenderskiftet 1753 som utgjorde grunden. Firandet skedde på initiativ av Artur Hazelius, Nordiska museets och Skansens grundare. I Skansens årsbok för 1893 skriver Hazelius att "såsom de fosterländska minnenas högtidsdag har på Skansen införts den 6 juni, Gustafsdagen, vilken där har firats och hädanefter kommer att firas såsom svensk nationaldag". Redan året därpå (1894) nämnde Svenska Dagbladet att på Skansen den 6 juni "liksom förlidet år skall firas såsom svensk nationaldag". Det dröjde dock fram till 1983 innan dagen fick formell status som nationaldag.

Nötskrika är en fågel som tillhör familjen kråkfåglar.

Nötskrikan har en iögonfallande färgning. Kroppen är i huvudsak rödgrå eller beigeröd. Den har vitaktig panna och strupe, svarta fläckar på hjässan och svart mustaschstreck på sidan av huvudet och vit gump. Vingarna är utåt svarta, med en stor vit fläck. Vingarna är brunröda längre in mot kroppen. De större vingtäckarna är azurblå, med svarta tvärstreck. Stjärten är svart. Den känns igen på sin korta, runda näbb, som bakom den nedböjda spetsen är försedd med raka käkkanter och hak. Vingarna är korta och trubbiga, stjärten lång och avrundad, fjäderbeklädnaden yvig och silkeslen och huvudet har en tofs.
Kroppslängden är 32–37 cm, vingspannet 54–58 cm. Den väger ungefär 170 gram.

VERUM. Verums första arbetarkommun grundades vid ett allmänt möte i juli 1913 och fick då tio medlemmar. Men enligt tidningen Arbetets rapport skriven av signaturen G. N. (troligen Gustaf Nilsson från Kristianstad) fanns det åtskilligt med smolk i bägaren. En synnerligen överförfriskad barnmorska hade kommit till mötet för att ”bjuda hela publiken på kaffe med sur grädde”. Här nedan ses tre klipp om evenemanget ur artikeln ”På agitation i Västra Göinge – Två nya arbetarkommuner.” I texten om orterna som besöktes under agitationen skrev G. N. även detta om Verums grannsocken Vittsjö: En starkt högersinnad socken och ganska livligt frekventerad uppehållsort för sommargäster.

Senare under hösten 1913 publicerade tidningen Arbetet en uppföljande artikel med närmare upplysningar om vilka Verumsbor som skulle utgöra arbetarkommunens styrelse. Antalet medlemmar angavs då till 14 personer. Rubriken på denna korta artikel var: ”Även bönderna bli socialdemokrater.”

Klipp ur tidningen Arbetet 1913-08-08

HOVDALA. I helgen var det åter dags för de årliga Medeltidsdagarna ute vid Hovdala slott. Tusentals människor från när och fjärran tog sig dit för att uppleva lite av medeltiden på de stora välfyllda fälten runt slottet. Där bjöds det på Klassiska Tornerspel med riddare i full rustning som ridandes utmanade varandra i diverse tävlingar.

Allmänheten kunde också få möjlighet att delta i olika tävlingar som Starke Viking och Bågskytte. I den sistnämnda tävlingen måste deltagarna dock vara över 15 år och ha med sig en egen pilbåge.

Underhållning fanns också i form av gycklare och medeltida musik.

Gycklaren Luqas roade både barn och vuxna med olika konster.

Medeltidsbandet med sina tidstypiska instrument.

Inne på borggården hade barnen ett särskilt område där de kunde få prova på olika slags hantverkspyssel och smide, få en ansiktsmålning eller utöva tornerspel på trähästen Casper.