Vitkindad gås (Branta leucopsis) är en gås inom familjen änder. Vitkindad gås kan misstas för kanadagås (Branta canadensis) men den är klart mindre med en längd på 58–70 cm och ett vingspann på 120–142 cm.

Den är en kompakt gås, som till formen påminner om prutgås (Branta bernicla), med en ganska kort hals, runt huvud och liten näbb som är svart. Dess ben är mörkgrå.
Huvudets sidor är vita precis som hos kanadagåsen men den vitkindade gåsen har även en vit panna vilket resulterar i ett svart streck som går mellan näbbroten och ögat. Vissa har en gul ton i huvudteckningen. Hjässan, nacken, halsen och bröstet är svart i stark kontrast till den vita buken.
HÅRSJÖ. Ett tiotal personer samlades i söndags eftermiddag vid Hårsjö gamla skola för att gå en rundvandring på ”De vilda blommornas dag”, som varje år genomförs söndagen före midsommar, i år alltså den 15 juni.

Crister Albinsson hälsade oss alla välkomna denna varma, soliga sommardag. Han inledde med att berätta lite om hur man indelar växter: arter, släkten, familjer. Idag ska vi inrikta oss på de växter som förökar sig med frön, fanerogamer, och se en del av de ca 200 vilda fröväxter som finns här i Hårsjö. Vi borde nu kunna se ca 1/3 av dessa. Carl von Linnés indelning stämmer fortfarande till allra största delen, men några justeringar har behövt göras om växternas släktskap och indelning i släkten och familjer, då man nu kan se skillnader med hjälp av DNA.
Först tittade vi på gårdsplanens växter. Där fanns ärenpris och vitklöver. Sen kollade vi gårdens utkanter. Här växte bl a kirskål som blommade, samt kvickrot och hundäxing.
FARSTORP. Sparbanken Göinge genomför trivseldagar under midsommarveckan.

Detta innebär att kontoren i Farstorp, Röke, Glimåkra, Vinslöv och Perstorp. Under dagarna har kontoren har sina kontor öppna från 10- 17.30.
Utanför banklokalen i Farstorp fanns även rest ett tält där kunder bjöds på grillad korv, kaffe samt läsk.

- roligt att ganska många kommit redan.
⁃ trevligt att det händer något i lilla Farstorp.
⁃ dessutom alltid trevligt att träffa både kända kunder men även en del nya kunder, säger bankens anställda vid intervjun på tisdagsförmiddagen.
VERUM. Den 10 oktober 1968 kunde man i en minnesruna från tidningen Vestkusten läsa detta om en svenskamerikansk kvinna. Hon föddes i Hässleholm (då tillhörande Stoby socken) 1886 som Gerda Ahlberg: Mrs. Gerda Risberg avled den 7 oktober efter flera års sjukdom. Mrs. Risberg var en mycket begåvad litterär person och hade utgivit av trycket en diktsamling, “En Blomsterkrans". Hon var också i en lång följd av år medarbetare i den svenskamerikanska pressen inte minst i Vestkusten, där hon tidigare genom åren varje vecka hade sin egen spalt. Hon medarbetade också i Svenska Posten i Seattle ända tills för något år sedan. … Mrs. Risberg var född i Hässleholm i Skåne och kom till Amerika, till Chicago, 1928. Där träffade hon sin blivande man, Svante Risberg, också han skåning, från Sösdala. Båda for till San Francisco 1931 och gifte sig här samma år.

Gerda Risberg (1886–1968) f. Ahlberg i Hässleholm.
I detta utdrag ur den svenskamerikanska tidningen Vestkusten från den 6 april 1950 finns Gerdas berättelse om upplevelserna av en resa från Vittsjö till Osby, som innehöll en passage genom Verum och Visseltofta:
Göinge är slättland, skogsland och ödemarksland. Låt oss nu färdas genom häradernas norra och östra delar en solig sommardag. Från det natursköna Vittsjö går den halvt igenvuxna vägen till Verum. Vid stranden av Vittsjön ligger Skansen och den minnessten som bygdemän och kvinnor reste på 300-årsdagen av Gustaf Adolfs räddning ur dödsfara den 11 februari 1612 i strid med en dansk truppavdelning. /…/

Alla som är i skogen och plockar bär, se upp för huggormen den kan ligga på en tuva med fina bär. Det finns många ormar i år.
Huggormen är den enda giftorm som förekommer vilt i Skandinavien. Ormars gift är en blandning av enzymer och har två funktioner; att döda bytet, men också att underlätta spjälkningen av maten, som påbörjas redan innan bytet sväljs. Bytet består av små däggdjur, ödlor eller andra smådjur. Ormgiftet verkar även på nervsystemet, och bytesdjuret dör oftast antingen på grund av inre blödningar eller på grund av att hjärtverksamheten eller andningen sätts ur spel. På människan får bettet liknande effekter, men verkan är mycket mer lokal än hos en åkersork där giftet snabbt sprider sig i hela systemet.
Sida 119 av 1544