Verums GoIFs årsmöte den 31 januari

VERUM. Det var ovanligt stor uppslutning när Verums GoIF hade sitt årsmöte söndagen den 31/1. Till mötesordförande valdes sittande Håkan Arvidsson, samt till mötessekreterare valdes Sven Larsson då föreningens sekreterare Emil Larsson var förhindrad att närvara denna dag.

Sven Larsson, Håkan Arvidsson (ordförande), Sebastian Larsson (Kassör)

 

 

 

 

Efter sedvanliga mötesförhandlingar med verksamhetsberättelser, samt ekonomisk och revisionsberättelse, fick styrelsen fullt förtroende och beviljades ansvarsfrihet för det gångna året. Årsmötet fortsatte och det skulle väljas ny styrelse. Valberedningen verkade haft det enkelt, det blev omval på de flesta valbara platserna.

Läs mer …

När Tove Janssons kusin Kerstin Hammarsten var lärare i Verum

VERUM.

Hösten 1952 inflyttade en 26-årig kvinnlig folkskollärare till ett dragigt hyresrum i det nuvarande församlingshemmet vid Verums kyrka. Hon blev sedermera på 1990-talet känd som en av de första prästvigda kvinnorna i Sverige att ”komma ut” med sin homosexualitet. Hennes namn var Kerstin Hammarsten och hon hade förut varit lärare i västra Blekinge. Den unga läraren stannade bara två år i Verum och efterträddes av Lars Thylén. Kerstin Hammarstens lärarkolleger de två läsåren 1952/53 och 1953/54 var Ruth Olsson, Carl Nordström och Arvid Andersson.

Fr. v. Kerstin Hammarsten, Arvid Andersson och Carl Nordström

Klassfoto från Verums folkskola. Framför fröken Hammarsten
Rast under Verums skolas utfärd till Helsingör våren 1953.
står fr. v. eleverna Lars Paulsson och Robin Gustavsson.

Kerstins far tillhörde en originell släktkrets
Kerstin Hammarsten når sin nittioårsdag under 2016. Hon föddes i Stockholm 1926 som dotter till bergsingenjören Torsten Hammarsten och hustrun Ingeborg, född Hallgren. Eftersom faderns syster konstnären Signe Hammarsten var gift med bildhuggaren Viktor Jansson var deras dotter Tove Jansson en av Kerstins kusiner. Signe Hammarsten-Jansson var anställd vid Finlands Banks sedeltryckeri, men var mest känd som illustratör och skämttecknare. Hon lär ha formgivit drygt 170 finländska frimärken och utformade även sedlar och obligationsbrev.

Läs mer …

Gråsparven

Gråsparv, på latin Passer domesticus, är en fågel som tillhör familjen sparvficka (Passeridae). Gråsparven är spridd över stora delar av Europa och Asien men har även av människan introducerats till Amerika, Afrika och Australien och är idag en av världens mest spridda fågelarter. Gråsparven är en kulturföljare och har anslutit sig till människan i över 10 000 år. Världspopulationen uppskattas till ungefär 500 miljoner individer.
Gråsparvshanen är lik den närbesläktade pilfinken och dessa arter förväxlas ofta av gemene man. Gråsparven är en flockfågel, och kan även ses i blandflockar med exempelvis pilfinkar. Under hela året är gråsparven social och präglas av flockbeteende.
Gråsparven bygger sitt bo i nischer och hålor, såväl som friliggande i träd och buskar. Den har en stark tendens till gemensam häckning. Ibland häckar den ensam men ofta i lösare förening eller i kolonier, där bona oftast ligger på minst 50 centimeters avstånd från varandra. Den mångfaldiga användningen av lämpliga strukturer som boplats visar gråsparvens utpräglade anpassningsförmåga.

Läs mer …

“Kakeprästen”

EMMALJUNGA. Som lantbrevbärare råkade jag ut för många underligheter.
En sån var “mysteriet” med Kakeprästen.
Han var en präst som frälste i hemmiljö över kaffe och kakor,
därav namnet. Det underliga var i mina ögon, att prästens bil stod till 100% utanför hus där ensamma kvinnor bodde eller där för tillfället
hustrun var ensam hemma.
Till en början trodde jag att detta berodde på att vi karlar inte tillägnat oss bagerikonsten lika väl.
Det var då jag upptäckte att “frälsaren” även gick sängvägen.

Läs mer …

Fågelräkning ”Vinterfåglar inpå knuten”

VITTSJÖ, BJÄRNUM. Sista helgen i januari, eller rättare sagt från 29 januari till 1 februari, uppmanas åter svenska folket att räkna fåglarna som besöker fågelbord och andra matningar. Det är i år elfte året som Sveriges Ornitologiska Förening driver upplagan ”Vinterfåglar Inpå Knuten”. Det främsta syftet med aktiviteten är att stimulera fågelintresset.

Det så här långt överlag milda vädret i kombination med god frösättning hos många träd, buskar och örter i naturen har inneburit goda förhållanden för våra fåglar. Det är nog också detta som varit orsaken till att många fågelmatare upplevt att de haft färre fåglar hittills i vinter än andra år. Men än kan vintern komma tillbaka. Därför finns det skäl att se till att fröautomater och andra attiraljer är välfyllda.

Sveriges Ornitologiska Förening skriver att vi är närmare en halv miljon hushåll i Sverige som matar fåglar varje vinter. Denna matning betyder naturligtvis mycket för fåglarna som får tillgång till både lättåtkomlig och energirik föda. Men den betyder mycket även för oss. Fåglarna kan verkligen liva upp en grå vinterdag.

Läs mer …