Ägretthäger (Ardea alba) är en fågel som tillhör familjen hägrar (Ardeidae).

Ägretthägern är en stor fågel, jämnlång med gråhägern (Ardea cinerea) med sina 85–100 cm, men smalare, mer långhalsad och med ett något mindre vingspann, 143–169 cm och en vikt på 950 gram. Den flyger långsamt med tillbakadragen hals, liksom hägrar i allmänhet. Dess fjäderdräkt är helt vit.

Hos icke-häckande fåglar är färgen på näbben gul, ibland med mörk näbbspets, det fjäderlösa hudpartiet vid näbbroten och runt ögat är olivgult och benen är svarta med bara en gulaktig ton högst upp på tibia. Iris är gul.

I häckningsdräkt ändras färgen på näbb, ben, och det fjäderlösa hudpartiet vid näbbroten och den får också förlängda bröst- och ryggfjädrar som kallas ägretter. Häckningsdräkten skiljer sig mellan de olika underarterna.

Ägretthägern söker föda i grunt vatten eller torrare områden och tar fiskar, grodor eller insekter med sin långa vassa näbb. Ofta väntar den orörlig på sitt byte eller följer det långsamt. Den är ofta lätt att få syn på.

VITTSJÖ. Som rubriken antyder så handlar denna korta artikel om en läsecirkel som precis har avslutats för i höst.

Vi brukar träffas vi tio gånger både under våren och hösten. Vi har måndagar som utgångspunkt och med start kl 14.00 och vi låter alla som vill läsa högt vara med. Andra vill lyssna och det är helt ok med det också. Vi läser en stund för att sen fika tillsammans och fortsättningen följer efter fikan.

Nyss startade vi upp med att läsa en bok som författaren Ruth Kvarnström-Jones har skrivit som heter "De fenomenala fruntimren på Grand Hotel". En härlig och spännande bok som är underhållande som beskriver kvinnornas slit, lika värde och arbete på tidigt 1900-tal och med en feministisk framtoning som håller än idag. Vi har kommit en bit men... Många sidor innehåller boken och vi fortsätter med den nästa år.

Som vanligt blir man/vi avtackad med blommor och present, naturligtvis så fikade vi tillsammans. Uppställ: alla för en bild innan vi säger hejdå till varandra. Måste bara få säga, det har varit så kul med läsning och att lyssna på vitsarna, tack. Vi ses på det nya året 2026 då alla som är intresserade av att vara med kan komma och vara med i läsecirkeln.

VITTSJÖ. I en betydelselös match mot Växjö förlorade Vittsjö med 2-1.

Hemmalaget inledde starkt med flera målchanser. Efter kvarten spelad var det dock gästande Växjö som hade matchen i sin hand. Inte oväntat kom så målet genom Maja Bodin i den 26 minuten. Resten av halvleken var det mest spel på Vittsjös planhalva.

Anna Haddocks boll sitter säkert i mål

Andra halvlek inleds utan att Vittsjö gör några byten. Växjöpressen fortsätter och inte oväntat köer gästerna sin ledning genom Larkin Russell. Kvarten in genomförde hemmalaget flera byten vilket kom att förändra matchbilden totalt. Nu var det Vittsjö som pressade Växjö ordentligt. Tre minuter efter bytena sätter Anna Haddock kvitteringen till 1-2. Sedan fortsätter Vittsjö att pressa gästerna ordentligt. Vittsjö radade upp hörnor och vassa skott på mål men Växjö kom undan med ”blotta förskräckelsen” och vann matchen med 2-1.

VITTSJÖ. Nedan visas ett par bilder från festivalen, som dokumenterats i Oscar Lindkvists smalfilm. En hel del Vittsjöbor - vuxna och barn - kan identifieras, trots att de åldrade filmrutorna på 3,75 x 5 mm har kvalitetsbrister. Filmsnutten på ca 6 minuter finns med i den film, som Hembygdsföreningen visade för snart 5 år sedan. Visst var det roligare/ roligt förr!

Jag efterlyser information om sammanhanget. Vem tog initiativ och vem arrangerade? Vem vill bistå med identifiering!
Bristen på självupplevt vetande aktualiserar också, att händelser i Vittsjöbygden på 40-talet, 50-talet håller på att gå förlorade. 

Har du något att berätta - om detta eller annat av allmänintresse, vänligen kontakta oss i Wittsjö Hembygdsförenings Bokkommitté! 

Låt inte bygdehistoria gå förlorad! Kontakta Krister Lindkvist 0708 356 910

Andra söndagen i november firas Fars dag. Det är nu på söndag. Tyvärr kommer en massa pappor inte att märka av den dagen på något speciellt sätt.

Vid Mors dag som infaller sista söndagen i maj, firas det ordentligt. Frukost på sängen, rosenbuketter och choklad och middag ute på lokal. Vid Mors dag märker handlarna av en gaska stor ökning av omsättningen. Digniteten av firandet kommer strax efter julfirandet. Det är inte bara barnen som firar sin mamma utan det ställs även krav på att en god make skall vara högst delaktig i firandet.

Andra söndagen i november. Grått och snålkallt. Knappast något upplyftande väder för att fira någon. Man kan nog säga att det firas mer på kanelbullens dag än på Fars dag. Trots att det rent statistiskt borde finnas nästa lika många pappor som mammor har inte firandet slagit igen i vårt land. Varför är det på detta sättet? Är det för att pappor inte förtjänar det? Troligen inte. Är det för att papporna inte kräver att bli firade? Lite sanning kan det nog ligga i det. Vi är nog ganska nöjda utan något stort ståhej på Fars dag.

Trots att firandegraden är låg så finns det ändå små ljusglimtar. Det få pappor som blir firade får i snitt dyrare presenter än mammorna. Ett doftljus och ett paket servetter som kan duga till mamma, räcker inte till pappa. Runt 400 kronor är ofta pappas present värd. Det kan vara priset på en flaska lagrad vätska eller för den delen en snygg slips.

Till er som hade glömt att det är Fars dag på söndag. Ta nu tillfället i akt att ändra på firandet av våra pappor till samma nivå som mammorna. Tips på presentar har ni ju fått. Slipsen kommer i andra hand. Välj en flaska lagrat.