VITTSJÖ. När min moster föddes 1925 missade barnmorskan att fastställa klockslaget.

Frågan var: föddes moster kl 23.05 eller kl 00.05? Beslutet fick min mormor ta. ”Kl fem över 12” sa hon bestämt. Alltså blev mosters födelsedag 29 december.

Förr var 28 december ”Menlösa barnens dag” och mormor ville absolut inte att hennes dotter skulle kallas menlös som då kunde ha negativ betydelse.

Längre tillbaka i tiden betydde ordet menlös ”oskyldig, utan skada”. Nu har ordet fått en mer negativ betydelse. Är man menlös så är intetsägande, fadd, platt, poänglös osv.

VITTSJÖ. Hela den vackert dekorerade kyrkan var fylld av besökare.

Kyrkvärd Eva Andreasson hälsade alla varmt välkomna och informerade om stunden i kyrkan. Julen ringdes in. Hela församlingen reste sig och tillsammans sjöng vi ”Nu tändas tusen juleljus.” -Så mäktigt.

Solosång av Felicia Glimmergård med ackompanjemang av Mats Lunnergård följde.

VERUM. Som vanligt var vägen från ”torget” i Verum upp till kyrkan kantad med välkomnande marschaller. De små eldarna ledsagade sedan besökarna mot kyrkans ingång.

Inne i kyrkan var de stora ljuskronorna från taket tända med levnad ljus. Dessa tillsammans med lampetter utmed väggar spred ett underbart dämpat varmt ljus i kyrkorummet.

Klockan sex hördes kyrkklockorna över nejden. Dessa förkunnade att julottan nu skulle starta.

HÄSTVEDA. 87-årige Bror Lundh mer än fyllde sin hemkyrka i Hästveda vid julbönen, då 165 personer mötte upp. Det var enligt Bror hans sista medverkan vid detta arrangemang. Bror Lundh sjöng solo i de tre sångerna Julen är här, Jul, jul, strålande jul och klassikern O, helga natt.

När prästen Tobias Månsson var klar med sin julbön, Lundh med sina sångnummer och Hallfridur Ingimarsdottir med sitt ackompanjemang, brakade applåderna loss under stående ovationer. Det var 70:e gången i obruten svit för mästersångaren från Hästveda.

Julen för 200 år sedan var egentligen inte helt olik den vi firar idag. Och jag kommer nu läsa upp vad som skrevs i Hessleholms tidning 23 December 1892 om hur Julen firades i början av 1800 talet.

Redan i medio af December månad började man att ”rusta till Julen”.
Till rustningerne bestodo i att byka och tvätta sitt linne, slakta de för årets behof afsedda gödkreaturen, baka så mycket bröd att det räckte till ”froeda´n” (Maria bebådelsedag), samt brygga julölet i ”störset” eller brygghuset.
Sedan dessa göromål voro undanstökade, skurades husets möbler och inventarier såsom skåp, bord och bänkar och så vidare. Äfven stugans tak och väggar måste skuras, ty man hade den tiden inga tapetserade rum. Och det var ett svårt göre att tvätta ryggåstaket, som blivit svartströkadt af de stickebloss, hvarmed stugan upplystes om vinterqvällarna.