VITTSJÖ. Måndagen den 5 oktober 2020 klockan 9.30 träffas vi vid Bäckabro -Sjöstugans parkering med eller utan stavar. Vi kommer att gå mellan 3 – 5 km , varierar från gång till gång.

(Genrebild)

Om det är något du undrar över slå då en signal till Anki Pramberg på telefon 0763- 506919

BOSJÖKLOSTER. Har länge trott att Bosjökloster mest var golfbana trots att jag passerar väldigt ofta på väg mot Malmö. Nej, nej så mycket mera. Bosjökloster ligger vackert placerad vid Ringsjön mitt i Skåne. Utsikten över en spegelblank Ringsjö, 25 grader varmt den 14 september- som bästa sommardagen. Då var vi där.

VITTSJÖ/EMMALJUNGA. Sedan en tid tillbaka står denna bil uppställd nära gränsen mellan Emmaljunga och Vittsjö, vid sidan av väg 117.

Bilen framifrån

VITTSJÖ. Om man kör till Gundrastorp kvarn så kan man upptäcka att bäckamannen sitter där och spelar fiol på en ö i kanalen.

Bäckamannen eller näcken är ett övernaturligt manligt vattenväsen som främst håller till i älvar åar, tjärnar och sjöar i inlandet. Näcken är ett förkroppsligande av farorna förknippade med vatten och uppträder i en rad olika skepnader. Ofta försöker han på olika sätt locka till sig personer för att dränka dem.

Om någon dök eller ramlade i vattnet och slog i huvudet och dog sa man att Näcken bröt halsen av honom. Ett näckbett eller att bli biten av näcken innebar en hastigt påkommen smärta.

Bäckamannen benämns lokalt mycket olika. I Skåne har han kallats för älven eller bäckamannen. Längre norrut, upp till Uppland och Värmland för strömkarlen och ännu längre norrut förekommer namn som forskarl och kvarngubbe.

VITTSJÖ. Den 13 september 1890 vaknade Vittsjö tätort upp. Den 15 september 1990 högtidlighölls jubileet då det var 100 år sen järnvägen kom till orten. Från att ha varit ändstation för tågtrafiken blev det 1892 en hållplats när tåget sen fortsatte till Emmaljunga och Markaryd ändstation med Wittsjö- Hessleholms jernvägs Aktiebolag.

Av texten framgår fakta.

Persontrafiken vid Vittsjö hållplats upphörde den 20 maj 1977 och godstrafiken upphörde den 30 september 1977. Turerna var ganska långa och omfattande då ämnet järnväg började spridas. Förslagen var många och redan1885 diskuterades och planerades järnväg med normalspår (1435 mm) utmed linjen Perstorp- Röke- Vittsjö. Ju mer det diskuterades desto kortare blev den tänkta banan som krympt till spårvidd på 600 mm, décauvillebana (mossaspår) där rälsen var flyttbar. Delar av sträckan skulle vara hästdrivna vagnar medan sträckan Röke- Vittsjö föreslogs motordriven med hållplats i Månsatorp.

Detta var föreslagna banan Perstorp- Wittsjö.