EMMALJUNGA. Efter en tveksam start har våren gjort sitt intåg här. Visserligen har vitsipporna bara knoppar men de är på gång. Vid vår dagliga morgonpromenad har vi mest tagit avsked till vintern.

En “älgskrämma” gjorde oss inte sällskap ens när vi lånade ut ett par gåstavar.
VITTSJÖ. För många människor är denna yrkeskategori nåt som är illa tvunget och bara måste till ibland. Men vilken tur att den finns när tandvärken gör en nästan galen. Själv så hade jag bestämt tid med teamet för en liten pratstund, en gammal och ny känsla infanns sig direkt innanför dörra. Tandläkare Tim Anle, tandhygienist Edona och en tandsköterska vid namn Johanna mötte upp och de ska svara på mina frågor. Tim berättar att han tog över praktiken efter den föregående tandläkaren.
Med allt vad det innebär, visst som han säger så har vi gjort om en del , både med rummen men också med all den tandtekniska ”verktygen”. Nytänkande med datasystem, innefattar röntgenbilder men även patientjournaler, allt läggs upp på data/länk. Ett säkert system som all dokumentation får plats i och finns tillgänglig och där inget glöms.
Även en hemsida har Närtandvården i Vittsjö skaffat sig, så visst är det moderna tider som gäller. Inte helt fel, bra. De patienter som fanns på kliniken följde med om de ville, valet är deras.Tim berättar att denna praktik är han ägare till.
FRISEBODA. På mindre än två dygn hölls årets fyra första orienteringstävlingar vid Friseboda utanför Åhus. Med över femtonhundra startande på lördagens medeldistans, varav sju löpare som representerade OK Torfinn, hamnade tre av Torfinnarna på pallen. I H85 segrade Bengt Edvardsson, i D60 sprang Agneta Erfors hem en andraplats och i D80 tog Karin Lexell hem bronsmedaljen.

Näst sista kontrollen befann sig i en stor grop bara några hundra meter från målet.
Första tävlingshelgen på året är alltid lika spännande. Skogen kan bestå av allt från ett decimeterhögt snötäcke (som vi fick uppleva i fjol) där hela ens orienteringsvärldsbild förändras och att genomföra en hel bana känns mer eller mindre omöjligt. Eller så lyser solen med sin närvaro och hela skogen känns härligt vårig och luften känns frisk. Oavsett så sätts orienteringsfärdigheten ordentligt på prov efter vinterns uppehåll.
VITTSJÖ. Under lördagen anlände den nya brandbilen till Vittsjö. Den avancerade och rikliga utrustningen som finns i bilen uppskattas redan av brandmännen.

Efter att ha fått utbildning på bilen och utrustningen fick brandmännen under lördagen ta hem bilen. Den tidigare lite skeptiska inställningen mot att få en mindre bil är idag förändrad till en positiv upplevelse.
Detta är verkligen en till alla delar modern brandbil, berättar Martin Andersen, chef för brandvärnet i Vittsjö. Dessutom är den väldigt smidig, vi kommer fram överallt.
Bilen i sig utgör ett helt annat skydd än den gamla gjorde, här finns naturligtvis krockkuddar på samtliga platser. Vi har fått ett modernt kartstöd som innebär att vid larm så kommer färdvägen automatiskt till bilens GPS.
VITTSJÖ. Fast fastetiden är inne blev det smaklig soppa vid sopplunchen i församlingshemmet. Den exotiska soppan var smakligt kryddad med tanke på fastetiden. Efter måltiden tog diakon Rolf Andersson hand om programmet efter 46 år i kyrkans tjänst.

Rolf Andersson kåserar och beskriver.
Kockar var Eva & Sven Andreasson som bjöd till bords. I det fall soppan varit exotisk kryddad hade mängder med starka kryddor tillsatts men det är fastlagens tid! Sångarparet Mats Lunnergård och Sam Larsson underhöll före och efter det livliga kåseriet av Rolf Andersson.
Kåseriet var verkligen rörligt då föreläsaren begagnade sig av stort ledigt utrymmer i salen. De humoristiska inslagen kombinerades med tillhörande gestikulationer. Det gällde Fader Gunnars annorlunda leverne och impulsiva åtgärder. Kåsören var vänlig att bjuda en kvinnlig kollega på bilskjuts till nästa kyrka. Han fick ett bryskt nej: Jag åker inte med främmande karlar!