VITTSJÖ. Ett tiotal personer träffades under julaftonen för att gemensamt fira julen.

Det är sedan flera år tillbaka tradition att träffpunkt Linden under julafton är öppen för alla som vill fira en jul i gemenskap. Besökarna välkomnades med bland annat glögg och pepparkaka. Småpratet var snabbt igång och redan här öppnades för en trevlig stund i gemenskapens tecken.

Efter ett tag välkomnade värdinnan Kerstin Thånell gästerna till bords. Ett fint julbord fanns framdukat med mat som var skänkt av Johanna och Henrik Ström, Vittsjö ICA Nära. Här saknades ingenting av det som brukar förknippas med ett julbord.

BJÄRNUM. Varje år arrangerar förra årets vinnare ”Skinkjakten” för klubbmedlemmarna i OK Torfinn. Det är såklart en fantastisk prestige att vinna denna tävling. Första priset består av en julskinka att pynta julbordet med, samt då denna ärofyllda uppgift att få arrangera nästa års skinkjakt. Det bästa med tävlingen är att det inte nödvändigtvis är den snabbaste löparen som vinner tävlingen, utan snarare den löparen med störst självinsikt. Alla former av tidtagningsredskap är förbjudna och innan varje löpare ger sig iväg ska denne ha gissat sin tid. Den löpare som kommer närmst sin gissade tid vinner! Spännande va!

Orienteringsbanan i Stora Skinkloppet

I fjol vann Agneta Erfors med två sekunder från sin gissade tid. Den 9e december i år arrangerade hon tävlingen vid klubbstugan och fick hjälp av sin godtrogna sambo med banläggningen. Hur var då banorna? Och skogen i allmänhet? Jo, det ska jag berätta. Den var blöt. Väldigt blöt. Ungefär så blöt att det rann in vatten i skorna i vartannat steg man tog. För att riktigt förstå hur kallt det här blöta vattnet var så låg det ett lager nyhaglat hagel på marken också. Men själva orienteringen var klurig och utmanande. Extra klurigt då orienteringssäsongen ligger lite på is så här års och själva tänkandet är lite rostigt. Efter tävlingen bjöds det på en varm bastu och välplanerad lyxig fika som arrangören hade ordnat.

Från kylan ute kom 37 personer in i värmen och gemenskapen i Emmaljunga Församlingshem.

Traditionsenligt tänder Karin Blank de levande ljusen i den lilla granen vid altaret.

Under Kerstin Sturessons ledning sjöng vi kända psalmer och Stefan Dahlströms gudstjänst handlade om visselblåsare. Han menar att Guds profeter har alltid blåst i visselpipan och funnits som förmedlare mellan jorden och himlen, mellan oss och Gud. En stund efteråt öppnades dörren och Lucian med sina tärnor skred in.

VITTSJÖ. Lars Klinthäll Pro, är föreningens webbredaktör och initiativtagare till kursverksamheten i IT-utbildning. Till sin hjälp har han Roy Paulsson, som är en kunnig data tekniker.

För att kunna genomföra kurserna behövdes ett surf-abonnemang och en router.
Snapphanebygdens Sparbank har sponsrat, så att vi under hösten kunnat bedriva kurser i att lära surfplattor och mobiltelefon. Platsen har varit Träffpunkt Linden.

Ute var det mörkt, som det ju är dagen innan årets mörkaste dag. Men inomhus var ljuset tänt i stakar, glögg i tennmuggar och små hembakade kakor. “Kura skymning” samlade en skara människor på glasverandan på Vittsjö bibliotek denna onsdagskväll före jul.

Dikterna kom fram, folk läste egna och andras dikter och historier med skiftande teman såsom Metoo-associationer, husvagnsdikter, barndikter och de gamla goda dikterna som låter folk filosofera över dagens situation. Här dryftades barnuppfostran, föräldrarollen, livsstilar, flyktingsituationen och dikter med och utan musik.

Mellan uppläsningarna kom frågor om var konsten finns i Vittsjö. Finns det någon som skriver, någon som är hantverkare och konstnär där man kan köpa lokalproducerade varor? Kan dikterna höras för sig själv eller är de bättre med musik?

Dan Anderssons dikt som beskriver svenskarnas vemod togs fram i ljuset. Fröding och Taube är alltid aktuella. Här fanns både danskar och norrmän och det blev utbyte av erfarenheter om visor och verser. En riktigt fin decemberkväll på biblioteket. Arr: Bibliotekets Vänner i Vittsjö.