VITTSJÖ. Denna veckan är det extra fart vid fina Idrottsarena. Friidrottsplanen är till alla delar fylld av entusiasmerade unga blivande idrottare. Det är i år tre år sedan Håkan Andersson startade ”Vittsjö Summer-Camp”. Lägret växer för varje år. Som lite extra bonus för de unga , på väg till Hammarby o damallsvensk fotbollsmatch, passade hela fotbollslaget på att ”heja på” de unga Summer-Camparna.

Grundare till ”Vittsjö SummerCamp”, som blir allt större, är eldsjälen Håkan Andersson. Håkan startade ”Vittsjö Summer-Camp” för tre år sedan. Tyvärr kunde Håkan på grund av jobba inte medverka vid dagens intervju. Håkan har dock klokt byggt upp ett stort lag av ledare i VGIK vilka säkert o med fast hand leder verksamheten vidare.

I år har vi 58 ungdomar som besöker vårt läger, berättar Victoria Anglefalk och Maja Andersson, två av årets ledare. Så många deltagare är faktiskt rekord mot tidigare år. Totalt är vi 12 ledare/ tränare som ställer upp denna veckan, fortsätter Victoria. Ungdomarna är i åldern 6 år till 12 år. Det är inte bara ungdomar från närområdet utan nu finns även adresser från Mellbystrand, Stockholm och Göteborg på listan. Tyvärr måste vi sätta en gräns, fler var intresserade, men får återkomma nästa år.

 VITTSJÖ. Efter cirka 60 år återvände Anna Lena Lundstedt till släktträff i Vittsjö. Alice och Lars Lundstedt hade sex barn och dessa träffades i gamla barndomshemmet i Hästhult.

De sex syskonen samlade. F v Einar i Knislinge, Lillie i Lund, Ingegerd i Lund, Gösta i Vittsjö, Anna Lena i Amerika och Bertil i Vittsjö.

Anna Lena åkte till Amerika 1960 efter hon blivit sjuksköterska. Där finns även släktingar som tidigare utvandrat från Sverige och denna kontakt består. Anna Lena har nu vistats i Sverige i tre veckor med släktbesök och andra träffar.

Nu är hon på väg tillbaka till Amerika men om två år lär hon återvända till sin barndoms bygd. De sex syskonen samlades och trots lång bortovaro från födelsebygden talar Anna Lena fortfarande “göingska” oklanderligt.

 VITTSJÖ. Årets ljusaste helg är över för den hära gången och då menar jag midsommarhelgen förstås.

Under många år så har jag fått en härlig bukett sommarblommor av min man som han har plockat på midsommaraftonens förmiddag ute i vår fria natur. O visst har han plockat minst sju olika sorters blommor som sägnen säger att det bör vara. Fast jag vet ju inte om han har räknat dom alla.

 HÅRSJÖ. Vindstyrkan tilltog efter hand vid metartävlingen runt Hårsjöns stränder. Från starten med tävlingen till dess avslutande var sannolikt vindstyrkan uppe i frisk bris. Den västliga vinden skulle vara idealisk för de 23 metarna men vågornas ”vita gäss” var kanske avskräckande för vattnets inneboende. Detta var den 51:a tävlingen med Hästhult AIK som arrangör

Kan det vara så att bättre chans finns andra sidan kamratens spö?

Metarna var på plats då startskottet knallade. Förrädiska krokar med lockande bete var inte alltid så attraktivt. Visserligen guppade krokar i samma följd då flötet följde vågornas rytm. Allt som oftast fastnade kroken i någon växtlighet. En och annan näckros eller vass kom i närheten av kroken, sen var det liksom kört.

 MÖRKHULT. Vindbyarna kom oregelbundet och ruskade om nyuppsatta tältet. Emellanåt kom solen fram och värmde besökarna vid den 50:e friluftsgudstjänsten hos Sofia och Erling Olsson i Mörkhult. Tjänstgörande präst var Christer Frostenson och Primkören medverkade liksom Tore Nilsson med trumpet.

Sofia Olsson var organist och Tore Nilsson var solist med trumpet.

Väderleken var tvetydig men värdparet Sofia och Erling Olsson satsade på äkta friluftsgudstjänst i ekbacken. Vinden var frisk och några hastigt förbiilande moln behöll vätskan hos sig. Tältet stagades upp men de flesta av 90 besökarna föredrog att utan vindskydd låta vind och sol omsluta kropparna.