VITTTSJÖ/BJÄRNUM. Jag hörde i radion att svenskarna – mitt i skördesäsongen – föredrar att köpa importerade grödor. Nyhetskänslan och behaget har tydligen gått förlorad och man måste kanske därför lägga mycket av skörden bland avskrädet – det är illa.

BJÄRNUM. Timmermannen och arkeologen Kalle Malm berättade o upptäckter i gamla kyrkor. Han berättade också om det kulturarv som finns i många av de gamla kyrkorna. Dessa arv måste bevaras till kommande generationer. Runskrift på bjälkar i ett par kyrkor från 1200 alet kan berätta om forntida strävanden.

Kalle Melin visar upp en detalj från en kyrka med hål för nagelfäste.

VITTSJÖ. Dan Inge Olssons kvartett gästade sommarcafé Sjöstugan där de underhöll. Det tillhör traditionen att Dan Inge Olsson gästar Sjöstugan varje år. Detta år var det regnfattigt men dropparna började sakteliga falla vid postludium.

På altanen och omgivningen samlades 80 personer för att lyssna och delta i sången. Arrangör var Kyrkliga samrådsgruppen.

Kvartetten från Sösdala som underhöll vid Sjöstugan.Dan Inge Olsson till höger.

VITTSJÖ/BJÄRNUM. Sistlidna vecka besökte jag Stockholm. När man rör sig i samhället idag så omges man, varken man vill det eller inte, av ett otal mobiler och fickdatorer. Vi beskådar dagligen människor med en fjärran blick pratande med någon långt borta och stirrande sig i handflatan. De är fysiskt närvarande men i tankar och önskningar på en helt annan plats. De kan vara en risk för omgivingen och sig själva.

BJÄRNUM. När en god vän berättade om Bjärnums Stadsteater trodde jag han drev med mig! Bjärnum har väl ingen Stadsteater? Men där bedrog jag mig gruvligt! Fredagens monolog ”Vincent” (manus av Leonard Nimoy) med skådespelaren Fredrik Gunnarsson bekräftade att den fanns. I trädgården hos honom fanns en lada ombyggd till ”teatersalong”.

Vi blev personligt välkomnade av huvudrollsinnehavaren och bjudna på kaffe/the och nybakade bullar.

Sedan bänkade vi oss i ”teatersalongen” efter mottagande av Vincents lillebror Theo, endast fyra dagar efter begravningen av hans bror Vincent van Gogh. Theo tackade alla för att vi kommit dit – ja, så började föreställningen.
Fredrik Gunnarssons monolog omfattade ömsom Theos roll i Vincents liv, som Vincents roll i Theos liv. I en fantastisk scenframställning med ljuseffekter, ljudeffekter, ombyten på scenen mm fick vi en inblick i Vincents liv från födelsen 1853 till hans död 1890.