VITTSJÖ. Skansenbacken på väg 117 i norra delen av Vittsjö inbjuder till högre hastighet än vad lagen tillåter. Det blev dryga extra utgifter för tolv bilister som överskred gällande 50 km/tim. Under en timmes tid skedde kontrollen på denna för lagstiftarna en ”gyllene ” penninggruva.

Inspektör Ulrika Lundberg har kontroll på annalkande fordon vid Skansenbacken.

Tre poliser med hastighetskamera fanns på plats och det var nästan kö vid vissa tillfällen av bilister som ganska motvilligt godkände sina försyndelser. Den bilist som hade mest bråttom i nedförsbacken vid Skansen höll 76 kilometers hastighet och fick inbetalningskort på 3 600 kronor.

FARSTORP. Åter bjöd Farstorps Föreläsningsförening till intressant tema. Denna gång var Joakim Bengtsson, välkänd antikexpert från Antikrundan inbjuden att föreläsa. Kvällen kom att bli både trevlig och givande inte minst för att Joakim varvade fakta med mycket humor.
Det var inför en helt fullsatt bygdegård som Joakim började sin berättelse. Han startade sitt samlarintresse redan i barnaåren. Först var det tändsticksaskar som var intresset. Senare övergick detta till porslin och keramik. Joakim utbildade sig till lärare men trivdes inte riktigt i rollen utan växlade helt över till antikviteter. Han jobbade ett tag på Auktionsverket men kunde inte finna sig tillrätta i huvudstaden utan hamnade i stället i Helsingborg. Här blev det anställning vid Helsingborgs Auktionskammare.

VITTSJÖ. Ibland har jag lite svårt att förstå vad som egentligen menas med utveckling, för enligt mitt sätt att se så leder detta ofta till en försämring.
Året 1952 så levde verkligen Vittsjö som samhälle och där fanns bland annat 3 kvarnar, 4 speceriaffärer, mejeri med mjölkaffär, fiskaffär, kaffeaffär, 2 skoaffärer, 2 herrekiperingsaffärer, 3 charkuteriaffärer, 2 damkonfektionsaffärer, fotoaffär, urmakeri, möbelaffär, 3 konditorier/caféer, pressbyråkiosk, korvkiosk, biograf, hotell & gästgiveri, bilverkstad och 3 ”bensinmackar”. Detta då med reservation för det där med minnet.
Jag är införstådd med att mycket ändras med tiden, men här har den så kallade utvecklingen till dags dato gjort att det allra mesta av ovanstående inte finns i Vittsjö längre.
Ovanstående är heller inte specifikt för just Vittsjö, det är bara det att jag är född och uppvuxen där.

VITTSJÖ. Inledningsvis berättade Arne Hallenborg på ett intressant och humoristiskt sätt om sin passion för bilar och då företrädesvis gamla bilar, helst då från gamla Östtyskland. Många renoveringsobjekt (skrothögar) har han på ett fyndigt och genomtänkt sätt återställt i näst intill originalskick. Antalet timmar som gått åt räknas säkert i tusental.

Under mötet valdes ny klubbstyrelse för verksamhetsåret 2015 07 01 – 2016 06 30. Till president valdes Nils Hansen, vice president Bert Oredsson, sekreterare Ingmar Rimheden, kassör Leif Thånell, klubbmästare Rolf Åberg, tailtwister Åke Avinder och registeransvarig Ingemar Nilsson.

Kommande aktiviteter är städdag på Sjöstugan den 25 april, växtbytardag den 9 maj, ”cykla för ungdomsidrotten i Vittsjö o Bjärnum” (cykling mellan resp ICA-butik) den 17 maj. Klubbens ekonomi är god och beslut fattades om utdelning av stipendier om vardera 10.000 kronor till Vittsjö GIK.s resp BGI:s ungdomsverksamhet. Linda Forsback från Bjärnum åker i juli som representant för Lions Club Vittsjö/Bjärnum till ett 3-veckors ungdomsläger i Estland.

Sverige har ingen ”officiell” nationalfågel enligt SOF:s tidskrift ”Fågelvännen”. Alla länder har inte någon utsedd nationalfågel men den mest kända är väl USA:s, den vithövdade havsörnen, som utsågs redan 1782 och som finns i landets sigill. Danmark har knölsvan, Norge strömstare, Finland knölsvan och Island jaktfalk.

Koltrasten har i en inofficiell omröstning bland DN:s läsare, ca 5000 personer deltog, 1962 framröstats som nationalfågel knappt före domherren.