Titan
  • Start
  • Kalendern
    • Skicka in
  • Kontakt / Redaktionen
Login / Register
Light
Dark
Copyright © 2026 vittsjobjarnum.nu. Alla rättigheter förbehållna.
Joomla! är fri programvara utgiven under GNU General Public License.
vittsjobjarnum.nu vittsjobjarnum.nu vittsjobjarnum.nu vittsjobjarnum.nu
  • Start
  • Kalendern
    • Skicka in
  • Kontakt / Redaktionen
Light
Dark
  • Login
  • Register
Uppgifter
Gert Svensson. Foto Gert Svensson
Gert Svensson. Foto Gert Svensson By Gert Svensson. Foto Gert Svensson
Kategori: Gert Svensson
08 augusti 2025

Huggormen

 

Alla som är i skogen och plockar bär, se upp för huggormen den kan ligga på en tuva med fina bär. Det finns många ormar i år.

Huggormen är den enda giftorm som förekommer vilt i Skandinavien. Ormars gift är en blandning av enzymer och har två funktioner; att döda bytet, men också att underlätta spjälkningen av maten, som påbörjas redan innan bytet sväljs. Bytet består av små däggdjur, ödlor eller andra smådjur. Ormgiftet verkar även på nervsystemet, och bytesdjuret dör oftast antingen på grund av inre blödningar eller på grund av att hjärtverksamheten eller andningen sätts ur spel. På människan får bettet liknande effekter, men verkan är mycket mer lokal än hos en åkersork där giftet snabbt sprider sig i hela systemet.

Läs mer …

Uppgifter
Gert Svensson. Foto Gert Svensson
Gert Svensson. Foto Gert Svensson By Gert Svensson. Foto Gert Svensson
Kategori: Gert Svensson
03 augusti 2025

Duvhök

Duvhök (Accipiter gentilis) är en medelstor kraftfull hökartad rovfågel som placeras i släktet Accipiter.

Duvhöken häckar i hela landet upp till trädgränsen men inte i fjällen. Två underarter av duvhök förekommer regelbundet i Sverige Arten föredrar skogsmiljö, helst med inslag av gamla barrträd.

Boet byggs av ris och fylls med gräs, lav och mossa. Boet byggs på varje år, främst på höjden. Dock använder sig paret ofta av samma bo i högst tre år i sträck, förmodligen på grund av parasiter. Paret har i sitt revir ofta ett antal bon som de väljer mellan varje vår. Honan lägger i snitt tre till fyra ägg, främst i maj och ruvar mellan 36 och 38 dygn. Ungarna blir flygga efter 40 till 43 dygn.

Läs mer …

Uppgifter
Gert Svensson. Foto Gert Svensson
Gert Svensson. Foto Gert Svensson By Gert Svensson. Foto Gert Svensson
Kategori: Gert Svensson
30 juli 2025

Sädesärla

Sädesärla (Motacilla alba) är en liten, slank, svartvit ärla med lång stjärt som den ofta vickar på.

Sädesärlan är spridd över större delen av landet, dock trivs den inte i Norrlands orörda skogar och myrmarker. I fjällen häckar den vanligtvis i björkskogsområdet, men finns det bebyggelse så finns den även ovanför trädgränsen.

Ett av sädesärlans mest typiska beteenden är dess närmast konstanta vickande på den långa stjärten. Orsaken till detta beteende är dock inte fastslaget. Det har föreslagits att beteendet skrämmer upp insekter, eller att det skulle signalera underkastelse inför andra sädesärlor.

Ett annat typiskt drag hos sädesärlan är att den är trofast både sina sommar- och vinterkvarter och eftersom den är en så kallad datumflyttare så återvänder den ungefär vid samma tidpunkt år efter år.

Läs mer …

Uppgifter
Gert Svensson. Foto Gert Svensson
Gert Svensson. Foto Gert Svensson By Gert Svensson. Foto Gert Svensson
Kategori: Gert Svensson
28 juli 2025

Salskrake

Salskrake (Mergellus albellus) är en and som tillhör underfamiljen Merginae och ensam art i släktet Mergellus. 


Salskraken är en ganska kompakt skrake, mer formad som en knipa‚ och den mäter 38– 44 cm och har ett vingspann på 56–69 cm. Den adulta hanen är omisskännlig i sin distinkta kritvita dräkt med svarta partier som den svarta fläcken runt ögat. Den adulta honan och juvenilen är gråfärgad med rödbrun nacke och hjässa och vit kind. Näbben är kort och grå.

I Sverige förekommer den som häckfågel enbart i Lappland men förekommer även vintertid i södra Sverige utmed vissa kuststräckor.
 Salskraken häckar i fiskrika sjöar och långsamrinnande floder. I vinterkvarter förekommer den i skyddade kustbiotoper eller i sjöar längre inåt land. I sjöar uppträder den oftast i kanterna i anslutning till överhängande mindre träd eller annan skyddande vegetation.

Läs mer …

Uppgifter
Gert Svensson. Foto Gert Svensson
Gert Svensson. Foto Gert Svensson By Gert Svensson. Foto Gert Svensson
Kategori: Gert Svensson
27 juli 2025

Gärdsmyg

Gärdsmyg (Troglodytes troglodytes) är en liten brun tätting som tillhör familjen gärdsmygar och som förekommer över ett mycket stort utbredningsområde i Eurasien.

Gärdsmygen av nominatformen troglodytes häckar tämligen allmänt i södra halvan av Sverige, mer sparsamt upp till Jämtland och Norrbotten. Den hittas även i frodiga sydbranter nära kalfjället i Åsele och Lycksele lappmark.

Gärdsmygen är en mycket liten brun tätting med kort hals, och vars mest distinkta morfologiska drag är dess kroppshållning med den korta stjärten som ofta hålls upprätt. Den har en proportionellt ganska lång näbb, som är spetsig och lätt nedåtböjd. Näsborrarna är avlånga och täckta av en välvd hinna. Den har mycket korta rundade vingar. De orange bruna benen är långa. Den har rödbrun ovansida, brunvit undersida och hela fågeln har till stora delar fin mörk tvärvattring. Den har ett ljust ögonbryns streck och ett mörkt tygelstreck. Handpennorna är mörkbruna med en rad av ljusa fläckar på ytterfanet. Den mäter 9-10,5 cm, har ett vingspann på 13–17 cm och kan väga upp till 14 gram.

Läs mer …

Fler artiklar …

  1. Luktgräsfjäril
  2. Forsärlan
  3. Blåklockssläktet
  4. Vildsvin

Sida 22 av 162

  • 17
  • 18
  • 19
  • 20
  • 21
  • 22
  • 23
  • 24
  • 25
  • 26
Load more
vittsjobjarnum.nu vittsjobjarnum.nu vittsjobjarnum.nu vittsjobjarnum.nu
Copyright © 2026 vittsjobjarnum.nu. Alla rättigheter förbehållna.
Joomla! är fri programvara utgiven under GNU General Public License.