Sothöna (Fulica atra) är en vattenlevande fågel som tillhör familjen rallar.

Hanen har större pannplåt än honan. Iris är röd. Benen är kraftiga och gröna.

Arten har inte simhud mellan de smala tårna utan istället har den, precis som doppingarna, simflikar.

Juvenilen är gråbruna med ljusare huvudsida och bröst, saknar näbbplåt och har mörk iris. I första årets vinterdräkt är näbbplåten mindre än hos den adulta och den har en mörk fläck precis innanför den vita näbbspetsen. Dunungarna har rött huvud med ett litet blått parti ovanför ögat.

Dess vetenskapligt namn är Saxifraga granulata.

Mandelblomma är vanlig över hela Öland på ängar och betesmarker. Den blommar i maj-juni.

Enligt Linné börjar den blomma vid svalans ankomst. Den kan blomma i stor mängd och göra marken vit. Den är en av få bräckor som finns allmänt i södra Sverige, från Skåne till Gästrikland, sällsynt längre norrut. Bräckor är annars mer nordliga.

Mandelblommans utbredning är i övrigt huvudsakligen mellaneuropeisk. Linné angav att den på Öland kallas hållsknoppar och att dess svenska namn var stenbräcka.

Lupinsläktet (Lupinus) ingår i familjen ärtväxter.

Lupinsläktet blad är karaktäristiska och lätta att känna igen. De är mjuka och gröna och djupt handflikiga med mellan 5 och 16 avlånga småblad som alla utgår från ett gemensamt skaft, så de påminner ofta om en palm i miniatyr. Blommorna sitter i täta, toppställda klasar, det vill säga överst på stjälkarna.

Det förekommer en mängd blomfärger, bland annat blå, lila, rosa, vit och orange i kombinationer. Doften är svagt men ljuvt syrlig.

Frukten är en luden balja som innehåller många frön. Fröna är mycket hårda och måste blötläggas över natten före sådd. Lupinens frön innehåller giftiga ämnen, liksom fröna hos många andra vilda baljväxter. Lupinbönor i form av gula frön från Lupinus släktet, oftast Lupinus luteus ("gul Lupin"), är dock ett vanligt livsmedel i Medelhavsområdet och Latinamerika och äts mest inlagd som mellanmål (pickled snack). De måste vara beredda på rätt sätt annars så finns det risk för lupin-förgiftning.

Hästkastanj (Aesculus hippocastanum) är en art i familjen kinesträdsväxter.

Hästkastanj är ett träd som liknar ek i form och storlek och blir nästan lika gammalt, men växer snabbare till full storlek.

Dess blad är uppemot 25 cm långa och sammansatt fingrade med sågtandade kanter. Trädet slår ut tidigt (i skånska parker ofta redan i mitten av april) och när knopparna öppnas, är de unga delarna täckta av ljusbruna hår.

Löven tar sedan en vecka att växa till full storlek. Blomningen är mer värmeberoende, men vanligen blommar hästkastanjerna två-tre veckor efter det att bladen vuxit färdigt.

Dessa buskväxter odlas även som prydnads- eller häckväxter, samt ibland för sina bärs skull.

Aronior är småväxta 0,5–2 meter höga buskar som i Sverige sällsynt förekommer förvildade.

De har omvänt äggrunda, fint sågade ovala blad där mittnerven på bladens ovansida nedtill har svarta tagglika hår. Blommorna i maj–juni är vita eller rosatonade och sitter i sammansatta kvastliknande ställningar. Frukterna är i glänsande rött eller svart och bladen får höstfärger i mörkt rött.

Aronia bär o blad är fotograferade i Vittsjö.