Svartvit flugsnappare (Ficedula hypoleuca) är en fågel som tillhör familjen flugsnappare.
Den är vanligen spräcklig av svart och vitt och har en längd av omkring 14 cm. Vingspannet är 22 till 24 cm. Den väger 12-18 gram. Näbben är kort och bred.

Arten häckar i lövskog och blandskog samt i parker och trädgårdar. När hanen anländer om vårarna måste han leta upp en lämplig boplats som utgörs av håligheter i träd och ofta i fågelholkar. Det kan bli ett problem i och med att många sådana är upptagna, därför måste han leta intensivt och därmed bildas revir bland hanarna. När honan lagt sina ägg lämnar han henne för att etablera ytterligare ett revir. Hanarnas konkurrens om honorna är ibland hård och när det andra reviret, som kallas birevir, etablerats är tillgången på oparade honor i regel liten. Ibland lyckas han dock med detta, när han parat sig med en ny hona i bireviret och hon har börjat lägga ägg, lämnar han i regel henne för att återvända till den första honan. Här stannar han sedan och matar henne under ruvningen och hjälper henne med uppfödningen av ungarna. Honan i bireviret får klara sig helt ensam och lyckas ofta bara föda upp 1-2 ungar.
Fälthare är en art av hare som förekommer naturlig i Europa men även i västra Asien och norra Afrika. I Sverige kallades den förr även för Tyskhare till skillnad från den andra arten som kallas Skogshare eller ibland svenskhare.

Ett tydligt särdrag som skiljer fältharen från skogsharen är svansens svarta översida. Under vinterhalvåret inträder ingen eller obetydlig färgförändring. Det kan finnas vita ställen på huvudets sidor och på öronen nära huvudet. Dessutom kan stjärten vara mera gråaktig.
Eldlus (Pyrrhocoris apterus) är en art i insektsordningen halvvingar som tillhör underordningen skinnbaggar och familjen eldskinnbaggar.
Eldlusen har en kroppslängd på 9 till 13 millimeter och en tydlig röd och svart färgteckning. Nymferna är även de svarta och röda, men deras färgteckning är något annorlunda än de fullbildade insekternas. För varje utvecklingsstadium blir dock nymfen allt mer lik den fullbildade insekten.
Bålgeting (Vespa crabro) är den största samhällsbyggande getingen i Europa.
Drottningen är 25–35 millimeter lång, medan övriga bålgetingar är något mindre, arbetarna 18–24 millimeter och hanarna 21–28 millimeter.

De har kloförsedda tarser och kraftiga käkar. Honorna drottningarna och arbetarna har gadd.
Färgteckningen går i gula, rödbruna och mörkbruna toner. Den rödbruna färgen är mest framträdande på bakhuvud, mellankropp och bakkroppens främsta segment.
Det finns flera färgformer som skiljer sig något åt i färgteckningen. Bålgetingen är en rovinsekt som äter större och mindre insekter. Andra getingar och även tambin kan tas som byten. Den tillfredsställer sitt sockerbehov genom att dricka sav från olika lövträd. Den äter också fallfrukt av äpplen och plommon, men ses sällan besöka blommor.
Brun kärrhök (Circus aeruginosus) är en rovfågel inom familjen hökartade rovfåglar.

Brun kärrhök är något större än ormvråken med en kroppslängd på 42–56 centimeter och ett vingspann på 115–140 centimeter. Den uppfattas dock som slankare med smalare kropp och vingar och längre stjärt. Som hos flertalet rovfåglar är honan större än hanen. Handpennorna och de yttre vingtäckarna är ljust gråblå och det yttre vingpennorna är svarta. Den har en ljust gråblå stjärt och undersida.

Ungfåglarna liknar honan, men saknar mycket av den ljusare teckningen. I flykten kretsar den med karakteristiskt lyftade vingar.
I Sverige häckar den bruna kärrhöken i södra Sverige upp till Dalarna och Hälsningsland samt lokalt utmed kusten från Medelpad till Norrbotten. Den övervintrar i Medelhavsområdet eller tropiska Afrika.