Nabis lineatus är en insektsart som beskrevs av Anders Gustav Dahlbom redan 1851. Nabis lineatus ingår i släktet Nabis och familjen fältrovskinnbaggar. Arten är reproducerande i Sverige.

Till levnadssättet är de rovlevande. De flesta arter är inte specialiserade på någon bestämd sorts byten, utan tar de flesta andra sorters mindre insekter med ett hudskelett mjukt nog för att de ska kunna använda sin sugsnabel, som bladlöss och olika larver. Några arter har dock ett mer begränsat födoval.

Svartsnäppa (Tringa erythropus) är en vadarfågel som tillhör familjen snäppor.

Under häckningstid har den helsvart dräkt, därav namnet. I vinterdräkt är den dock gråvit med röda ben. Fåglar i vinterdräkt är mest lika rödbenan, med gråvit dräkt, röda ben och rött även på näbben. Svartsnäppan är dock slankare med längre och tunnare näbb som längst ut har en något nedåtböjd spets. Det röda på näbben är begränsat till undre näbbhalvan, det vita ögonbrynet är tydligare markerat och fjäderdräkten gråare ovan och vitare under. Ungfågeln är tätt tvärvattrad undertill (ung rödbena har ljus buk och streckat bröst).

Pärlemorfjärilar är en underfamilj av praktfjärilarna. Arterna liknar varandra mycket på vingarnas översida, som på rödgul botten har många i tvärrader ordnade svarta fläckar.

Bakvingarnas undersida är däremot mycket växlande hos olika arter och visar fläckrader, som bildar mörkare och ljusare tvärband. Hos en del arter är de ljusa fläckarna blanka, silver- eller pärlemorglänsande. På andra har endast en eller annan fläck en matt glans och hos ännu andra är de motsvarande fläckarna endast gulvita, gula eller brunröda.

Skogssnäppa (Tringa ochropus) är en liten vadarfågel som tillhör familjen snäppor. Fjäderdräkten kontrasterar mellan den mörka ovansidan och den vita undersidan som avskiljs med en ganska rak linje över hela kroppen. Huvudet är gråaktigt och ryggen mörkgrön med vita fläckar i olika utsträckning, mest hos häckande vuxna fåglar, mindre på vintern och hos ungfåglar. Benen och den korta näbben är båda mörkgröna.

Tofsvipa (Vanellus vanellus) är en vadarfågel som tillhör familjen pipare.

Buken och kroppssidor är vita, vingarna svarta på ovansidan men skiftar liksom ryggen i blågrönt. Halsen är svart runt om, liksom näbben, strupen, hjässan och tofsen, medan huvudets sidor är vita. Honan har kortare tofs och är ljusare vid näbbens rot och på strupen, och har alltså ett mindre kontrastrikt utseende. Närmast kroppen har vingen ett tydligt, brett vitt band, som är mycket synligt i flykten. Undergumpen är roströd.

Som en av de tidigaste flyttfåglarna kommer tofsvipan på vårvintern till Sverige från vinterkvarteren i Syd- och Mellaneuropa. Den förekommer över hela landet förutom i fjälltrakterna, även om den är ovanligare i Norrlands inland.