Blomkrabbspindel (Misumena vatia) är en spindelart i familjen krabbspindlar.

Honorna, som är större än hanarna, kan bli upp till 10 mm i kroppslängd medan hanarna blir maximalt 5 mm. Dessa spindlar kan ha varierande färg beroende av vilken blomma de sitter på. Vanligaste färgerna är vita eller gula med strimmor och fläckar av rött eller lila, men de kan även vara av en heltäckande färg. Hanarna är av helt annan färg och teckning.

Namnet krabbspindel kommer ifrån att den liknar en krabba i sina utsträckta främre ben och i dess förmåga att gå i sidled likt en krabba.
Blomkrabbspindlar har förmågan att, så att säga, flyga när de känner sig hotade men även då de vill flytta till nytt område vilket de verkar göra med jämna mellanrum.

Ejder (Somateria mollissima) är en stor och tung dykand som mäter 60–70 cm. Ejdern har en karaktäristisk huvudprofil med kilformad näbb som är fjäderklädd på sidorna.

Tidigare behandlades häckningspopulationen i Norge som underarten norwegica men förs idag oftast till mollissima. Ejdern häckar allmänt vid Sveriges havskuster. Den är bunden till kusterna och häckar där från söder till norr. Största beståndet finns i Stockholms skärgård.

Karp (Cyprinus carpio) är en sötvattenlevande karpfisk som härstammar från Asien, men som inplanterad förekommer i Australien, Europa och USA.

Karpen är världens mest odlade fisk. Den har en kompakt kroppsform med långsträckt ryggfena och kraftig stjärtspole. Den har två skäggtömmar på överläppen och en i varje mungipa. En karp kan väga upp till 30 kg och bli 100 cm lång. I Sverige väger den vanligen omkring tre kilo.

Tofsvipa (Vanellus vanellus) är en vadarfågel som tillhör familjen pipare.

Denna vadare häckar på översvämningsmark, sjönära jordbruksmark och andra fuktiga habitat med låg vegetation.

Den lägger vanligtvis fyra ägg i en uppskrapad grop direkt på marken. Ungarna är självständig nästan direkt efter att de kläcks, även om de övervakas av föräldrarna och blir flygga efter 35–40 dagar. Efter häckningen bildar tofsviporna stora flockar som håller ihop under höst och vinter och uppehåller sig då i liknande habitat som under häckningen, som jordbruksbygd och gyttjestränder. Den livnär sig av ryggradslösa djur.

Gråhäger, ibland bara kallad häger, (Ardea cinerea) tillhör familjen häger inom ordningen pelikanfåglar.

Gråhägern är en stor och grov häger med lång s-formad hals, långa vingar och ben och lång dolkformad näbb. Dess längd är, med utsträckt hals, mellan 85 och 102 cm, vingspannet 155–175 cm och den väger upp till 1,4 kg. På ovansidan är den askgrå.