Vinbärsfuks (Polygonia c-album Linné 1758) är en dagfjärilsart i familjen praktfjärilar. Fjärilen är tämligen allmän i Syd- och Mellansverige. De flikiga, elegant formade vingarna gör arten omisskännlig bland svenska fjärilar. Vinbärsfuksen har ett vingspann på 40 till 50 millimeter. Som hos de andra fjärilarna i släktet polygonia är vingarnas ytterkanter flikiga. Framvingens ytterkanter är också karaktäristiskt insvängda. Vingöversidorna är rödbruna med svarta och ljusare gulröda fläckar. I Sverige förekommer vinbärsfuks ganska allmänt i Syd- och Mellansverige. I Norrland förekommer fjärilen framför allt längs kusten, medan den saknas i fjälltrakterna.

Arten flyger i skogsgläntor, parker och trädgårdar från juli till september, samt på våren efter övervintring från april till juli. Honan lägger äggen ett och ett på värdväxten som oftast är sälg, alm, humle, brännässla, hassel och vinbär.

Finns fler bilder på min hemsida vigg5.se
Bilderna är fotograferade i Vittsjö

Vinbergssnäcka (Helix pomatia) är ett blötdjur i klassen snäckor vars ursprungliga utbredning omfattar centrala och sydöstra Europa, men som människan, eftersom snäckan är ätlig, har introducerat till många andra områden i Europa.

Vinbergssnäckan är Europas största landsnäcka. Djuret självt kan som vuxen ha en kroppslängd på 10 centimeter och skalhöjden kan vara upp till 5 centimeter. Den kan stänga till öppningen till sitt skal genom att utsöndra ett speciellt ämne som stelnar i kontakt med luft så att en täckande hinna, epifragma, bildas över öppningen. Detta lock skyddar snäckan mot uttorkning under övervintringen och då det är mycket torrt om sommaren.

Röd glada (Milvus milvus) är en rovfågel tillhörande familjen hökartade rovfåglar. Gladan är en god glidflygare, den manövrerar med vridningar på stjärten och vingarna i olika vinklar. Gladan trivs i omväxlande, gärna kuperat, landskap med såväl skog som öppen mark och närhet till sjöar. Den bygger gärna sitt bo i skogsbryn. Det relativt lilla boet, som byggs av honan i höga träd, består av pinnar, kvistar och ofta av papper, tygtrasor och annat avfall den hittar. Det händer också ofta att den tar över andra rovfågelbon.

Pungmes (Remiz pendulinus) är en liten eurasiatisk fågel som tillhör familjen pungmesar.

Den är cirka 11 centimeter lång. Till utseendet är den ganska lik törnskatehannen. Huvudet är grått med en karakteristisk svart ansiktsmask och spetsig näbb. Ungfåglarna har ingen mask. Ryggen är rostbrun. Könen är ganska lika, men hanen har klarare färger och oftast större ansiktsmask. Lätet är ett utdraget ziyy. Sången är tystlåten och påminner lite om svartmes och hörs ofta från boöppningen.

Ekorre (Sciurus vulgaris), även känd som Röd Ekorre Ekorren är rödbrun på ovansidan men blir vintertid gråare (i vissa nordliga områden helt grå, varvid pälsen kallas gråverk). Undersidan är gräddvit.

Variationer i pälsfärg gör att vissa stammar är mörkare eller gråare. Pälsen skiftas två gånger årligen. Vinterpälsen är tjockare och längre, och har också markanta örontofsar vilket andra ekorrarter saknar.

Ekorren skiftar till vinterpäls mellan augusti och november. Pälsen av ungdjur är svartbrun eller rödbrun. Ekorrar lever ensamma och delar helst inte mat med andra.