Sånglärka (Alauda arvensis) är en fågel i familjen lärkor. Denna lärka häckar allmänt ända upp i Lappland.

Dess främsta häckningsbiotop är klövervallar och gräsängar vilket gör att den blir mer sällsynt norr om odlingsgränsen. Sånglärkan anländer ofta till Sverige redan i februari–mars. I september–november flyttar de i Sverige häckande sånglärkorna till Västeuropa. Ett fåtal övervintrar dock i södra Sverige.

VITTSJÖ. Stare (Sturnus vulgaris) är i Europa den vanligaste och mest utbredda företrädaren för familjen starar. Staren bygger ett slarvigt bo i en naturlig eller konstgjord håla, och lägger vanligtvis 5–6 ljusblå ägg. Äggen kläcks efter två veckor och ungarna stannar i boet i ytterligare tre veckor. Arten är allätare, och lever av en mängd olika ryggradslösa djur men även frön, frukt och bär.

VITTSJÖ. Aurorafjäril (Anthocharis cardamines) är en art i familjen vitfjärilar. Vingarna är vita med mörka framvingespetsar. Hanen har framträdande orangea fläckar på framvingarna, som syns även när vingarna är hopfällda. Hos båda könen är bakvingarnas undersidor grönmarmorerade. Vingspannet är mellan 30 och 50 millimeter.

Tordyvlar (Geotrupidae) är en familj i insektsordningen skalbaggar.

Tordyvlar är vanligen glänsande svarta och lever till stor del på djurspillning, speciellt från betande däggdjur.

I svensk folktro ansågs tordyveln vara en lyckobringare. Därför fick man inte döda en tordyvel, utan måste behandla den med respekt. Om man hittade en tordyvel som ramlat på rygg och vände den rätt skulle man få tio synder förlåtna.

VITTSJÖ. Gökärt (Lathyrus linifolius (Reichard) Bässler) är en växt i släktet vialer i familjen ärtväxter. Flerårig ört med uppstigande till upprätt växtsätt med plattad och vingkantad stjälk, till 40 cm. Bladen är grågröna och parbladiga med 2 — 4 bladpar, småbladen är långsmala och saknar klänge. Blommor i fåblommiga klasar. Kronan rosa till blekt rödvioletta med mörkare ådringar och växlar vanligen färg under blomningen, från mer rosa till violett.