Gräsgrön guldbagge (Cetonia aurata), eller guldsmed är en skalbagge i underfamiljen guldbaggar. Guldbaggen är 14–20 millimeter lång och är ofta metalliskt grönglänsande.

Variationen inom arten visar sig i att det även finns individer som kan vara mer eller mindre guldfärgade, ha en bronsfärgad glans, eller vara mörkare grönblå eller närmast blåvioletta.

På täckvingarna finns svaga vita tvärgående streck. Undersida på skalbaggen är rödaktigt kopparfärgad. Bakkroppen är jämnbred, halsskölden (prothorax) är bred och halvcirkelformad och det finns en tydlig triangulär skutell. Huvudet är litet och antennerna är ganska korta, böjda och har solfjäderformade antennklubbor.

Rosenrips (Ribes sanguineum) är en art inom vinbärsläktet och familjen ripsväxter.

Rosenrips är en 2-3 m hög prydnadsbuske. Den blommar rikligt med röda blommor i hängande klasar i april-maj. Arten härstammar från Kalifornien och Mexiko och är i Sverige härdig upp till södra Norrlands kustland.

Vit näckros Nymphaea alba är en vacker vattenväxt med ett karakteristiskt utseende.

Arten har ett flertal underarter med liknande utseende men lite olika utbredning i Sverige. Växten är förankrad i botten och skjuter upp ett långt bladskaft till vattenytan där ett runda flytblad med grön ovansida och ofta rödaktig undersida breder ut sig.

De flytande blommorna är stora och har en gul eller gulröd mitt som omges av ett flertal vita kronblad. Vit näckros blommar juni – augusti, efter blomning böjs frukterna ned i vattnet för att mogna, där de slutligen löses upp så att fröna kan lossna och flyta på vattnet en tid, innan de sjunker till bottnen.

Vinbärsfuks (Polygonia c-album Linné 1758) är en dagfjärilsart i familjen praktfjärilar.

Fjärilen är tämligen allmän i Syd- och Mellansverige. De flikiga, elegant formade vingarna gör arten omisskännlig bland svenska fjärilar.

Vinbärsfuksen har ett vingspann på 40 till 50 millimeter. Som hos de andra fjärilarna i släktet polygonia är vingarnas ytterkanter flikiga. Framvingens ytterkanter är också karaktäristiskt insvängda. Vingöversidorna är rödbruna med svarta och ljusare gulröda fläckar.

Plymspirea är en art i familjen rosväxter. Den förekommer naturligt från sydvästra och centrala Europa till östra Asien, västra Kanada, västra, centrala och östra USA.

Plymspirea är en vanlig trädgårdsväxt i hela Sverige. Den blir upp till 2 meter hög, är långlivad och har hög härdighet.

Förökas genom delning. Ej att förväxla med dvärgväxten koreansk plymspirea Plymspirea är oftast monoik, med separata han- och honplantor.
I odling brukar oftast bara det ena eller andra könet planteras, varför fröplantor inte är så vanliga. Där båda könen förekommer frösår den sig ofta mycket rikligt och kan sällsynt bilda massförekomster. Plymspirea har ett tuvat växtsätt. Den saknar utlöpare eller jordstammar och kan således inte sprida sig vegetativt annat än genom delning eller att rotdelar följer med exempelvis trädgårdsavfall eller jordmassor som flyttas.