Nötskrika är en fågel som tillhör familjen kråkfåglar.

Nötskrikan har en iögonfallande färgning. Kroppen är i huvudsak rödgrå eller beigeröd. Den har vitaktig panna och strupe, svarta fläckar på hjässan och svart mustaschstreck på sidan av huvudet och vit gump. Vingarna är utåt svarta, med en stor vit fläck. Vingarna är brunröda längre in mot kroppen. De större vingtäckarna är azurblå, med svarta tvärstreck. Stjärten är svart. Den känns igen på sin korta, runda näbb, som bakom den nedböjda spetsen är försedd med raka käkkanter och hak. Vingarna är korta och trubbiga, stjärten lång och avrundad, fjäderbeklädnaden yvig och silkeslen och huvudet har en tofs.
Kroppslängden är 32–37 cm, vingspannet 54–58 cm. Den väger ungefär 170 gram.

Kvickgräsfjäril, (Pararge aegeria), är en fjärilsart i familjen praktfjärilar.

Vingspannet varierar mellan 35 och 42 millimeter, på olika individer.Den nordliga formen är på ovansidan mörkare brun med ljusgula och ljusbruna fläckar. Denna form har ögonfläckar på motsvarande ställen som den sydliga formen. Undersidan är beige, brun och grå i olika nyanser och med ögonfläckar som den sydliga formen.

Larven är lika för både den nordliga och den sydliga formen. Den är grön med en bred mörkgrön rygglinje och flera smala, ljusare linjer på sidorna. Den blir upp till 25 millimeter långHanar av kvickgräsfjäril är territoriella och etablerar revir i stora solfläckar som bildas när ljus tränger igenom trädskiktet i skogsmiljöer.

Vattenklöver, (Menyanthes trifoliata) är en växt som växer i vatten. Det är den enda arten i släktet vattenklövrar, som tillhör familjen vattenklöverväxter.

Denna praktfulla vattenört som heter menyanthes trifoliata och har en centimetertjock, grön jordstam. Stjälken är upprätt kraftig och bladlös. Den blir 20- 30 cm hög. Vid stjälkbasen sitter en rosett av grov- och långskaftande uppstigande blad. De är klöverlikt trefingrande och har stora, omvänt äggrunda småflikar. I stjälktoppen sitter en vackert pyramidformad kasse av stora blommor. De fem kronflikarna har rosafärgad utsida, vit tätt fransad insida samt bakåtböjda spetsar. Blomställningen erinrar ytligt sett något om hästkastanjens.

Vanlig syren (Syringa vulgaris), även kallad bondsyren eller enbart syren, är en art i familjen syrenväxter.

Den är ursprunglig i sydöstra och östra Europa, men numera planterad och förvildad på många håll. Det är den dominerande syrenarten i Sverige.

Syren är en populär trädgårdsväxt som är härdig i stora delar av landet. Veden är hård och står emot nötning bra, och syrenpinnar har använts i krattor. Klasar av blommorna kan också användas för att göra saft. Syrenens doft är en av få blomdofter som inte kan framställas artificiellt.

Tulpansläktet eller tulpaner (Tulipa) är ett släkte som ingår i familjen liljeväxter.

De är lökväxter med breda blad. Blommorna sitter enstaka eller några få på samma stjälk. Som alla liljeväxter har de sextaliga blommor. Kalkbladen är sex stycken stora (tre yttre och tre inre) och sex ståndare samt en tretalig synkarp pistill.

Växtens namn härstammar från det persiska ordet för turban, dulband. Det finns omkring hundra olika vilda arter av tulpaner. Därutöver finns en stor mängd hybrider och sorter. I handeln delas tulpaner in dels efter hur blomman ser ut, dels efter blomningstid och dels finns andra särskilda grupper.