Blodmånen kom till slut så man kan se lite av den för det var många moln som vill skymma detta fenomen Men till slut så kunde jag fotografera den mörka blodmånen. Här är några bilder.

Spillkråka (Dryocopus martius) är en stor, nästan helsvart fågel inom familjen hackspettar. Spillkråkan är den största av Europas hackspettar med en längd av 40 cm - 57 och ett vingspann på 67–73 cm. Vikten är 300 gram. Dräkten är nästan helt och hållet svart.

Den vuxne hanen har röd panna och hjässa, medan honan ända från ung ålder endast har röd dräkt i nacken. Ögonen är ljusa och halsen relativt lång. Spillkråkan kan häcka i såväl barr-, bland- som lövskog, men är vanligast i blandskogar. Den föredrar högstammig, talldominerad gammelskog i bergig terräng, men kan ibland häcka i ren lövskog. Spillkråkan har under senare tid även börjat häcka i närheten av bebyggelse.

VITTSJÖ. Nu har minken fått minkvalpar på Skansenområdet så nu gäller det att skaffa mat till tre hungra ungar. Det gäller att fånga många kräftor!

Här har ”mor Mink” fångat en fin kräfta.

Den vilda minken vistas främst i närheten av vattendrag, sjöar och våtmarker. Födan varierar, men utgörs sommartid i huvudsak av större kräftdjur, groddjur och mindre däggdjur. I Europa tar minken även smågnagare, hardjur och mullvad, samt sjöfågel, främst måsar och änder, speciellt ungar. Vintertid lever minken huvudsakligen av fisk.

Svartvit flugsnappare (Ficedula hypoleuca) är en fågel som tillhör familjen flugsnappare.

Den är vanligen spräcklig av svart och vitt och har en längd av omkring 14 cm. Vingspannet är 22 till 24 cm. Den väger 12-18 gram. Näbben är kort och bred.

Arten häckar i lövskog och blandskog samt i parker och trädgårdar. När hanen anländer om vårarna måste han leta upp en lämplig boplats som utgörs av håligheter i träd och ofta i fågelholkar. Det kan bli ett problem i och med att många sådana är upptagna, därför måste han leta intensivt och därmed bildas revir bland hanarna. När honan lagt sina ägg lämnar han henne för att etablera ytterligare ett revir. Hanarnas konkurrens om honorna är ibland hård och när det andra reviret, som kallas birevir, etablerats är tillgången på oparade honor i regel liten. Ibland lyckas han dock med detta, när han parat sig med en ny hona i bireviret och hon har börjat lägga ägg, lämnar han i regel henne för att återvända till den första honan. Här stannar han sedan och matar henne under ruvningen och hjälper henne med uppfödningen av ungarna. Honan i bireviret får klara sig helt ensam och lyckas ofta bara föda upp 1-2 ungar.

Blå Jungfruslända är en art i insektsordningen trollsländor som tillhör familjen jungfrusländor.

Den blå jungfrusländans hane har blåfärgad kropp och blå vingar som saknar vingmärke. Honans kropp och vingar är vanligtvis mer brunaktiga, med vitt vingmärke. Det förekommer dock några olika färgformer hos honorna, med variationer i vingfärgens nyans och utbredning. Även hos hanarna finns det variationer med avseende på detaljer i kroppsbyggnad och färgnyans, med dessa är färre och ovanligare. Detta har gjort att arten anses ha flera underarter.

Vingbredden är omkring 65 millimeter och bakkroppens längd är 33 till 39 millimeter. 

I Sverige finns den i större delen av landet, utom i fjälltrakterna och på Öland.