VITTSJÖ. Tänk på småfåglarna! Det börja bli kallare så de behöver lite extra tillskott av frö, talgbollar och nötter.

I våras hade SOF (Sveriges Ornitologiska förening) räkning av småfåglar. På topp var talgoxen med 166 691 individer, som nummer två kom Blåmesen med 125 294 individer, trea blev Pilfinken med 114 367 noterade och som fyra kom Domherren med 71 103 individer.

I ”Kommuntoppen” vad gäller räkning av fåglar kom Hässleholms kommun på 29 plats.

Här finns länk till Sveriges Ornitologiska förening.

Klicka på "Läs mer", här finns bilder på några aktuella vinterfåglar.

Gräshoppor (Caelifera) är en underordning av insekter. De tillhör hopprätvingarna. Gräshopporna har långa kraftiga bakben som de kan använda till meterlånga hopp. De är mestadels växtätare och dagaktiva. På bakbenen har de ett räfflat organ som de genom att gnida med vingarna åstadkommer ett starkt högfrekvent läte som hjälper dem finna en partner.

Hökugglan (Surnia ulula) är en fågel som tillhör fågelfamiljen ugglor. Hökugglan är 35-43 cm lång och har ett vingspann på 69-82 cm.

Hannar väger i genomsnitt ungefär 270 gram och honor 320 gram. I flykten har den med sin långa stjärt och vingform en höklik silhuett vilket gett den dess trivialnamn. Dock har den ett proportionellt större huvud än hökarna men i jämförelse med många ugglor ett ganska litet och runt huvud.

Dagfjärilsmätare (Geometra papilionaria) är en fjäril i familjen mätare. Vingspannet är 44-50 millimeter. Den förekommer i skog, på hedar och i kärr där det växer björk. Den är vida spridd över centrala och norra Europa.

Mätare (Geometridae) är en familj insekter tillhörande fjärilarna med omkring 2 000 släkten och 26 000 arter. Mätarna har mestadels en spenslig kropp beklädd med tilltryckta fjäll, sällan hårig, sugrör och palper är oftast väl utbildade samt smala, vanligen fjällbeklädda ben. Vingarna är stora och mycket tunna och är plattliggande i vila, de främre vingarna är snett bakåtriktade och sträcker bakvingarna. Flera släkten har vinglösa eller nästan vinglösa honor.

Lövsångare (Phylloscopus trochilus) är en ljust gröngul fågel inom familjen lövsångare som främst observeras genom sin sång. Den är en långflyttare och merparten övervintrar söder om Sahara. Lövsångaren är tillsammans med bofinken Sveriges vanligaste fågel och populationen har uppskattats från 10 till 15 miljoner häckande par (1976).

Trots att lövsångaren är allmän är den ganska okänd hos allmänheten. Mest uppehåller den sig dold i vegetationen men visar sig ändå mer än många andra sångare. I sitt revir har lövsångarhanen särskilda sångplatser, dit den återvänder för att sjunga. I reviret kan hanen aggressivt jaga bort andra inkräktande hanar.