Bålgetingen (Vespa crabro) är den största samhällsbyggande getingen i Europa. Den är en rovinsekt som föredrar att placera sitt bo i trädhålor i gammelskog. Drottningen är 25–35 millimeter lång, medan övriga bålgetingar är något mindre, arbetarna 18–24 millimeter och hanarna 21–28 millimeter. De har kloförsedda tarser och kraftiga käkar. Honorna och arbetarna har gadd.

Färgteckningen går i gula, rödbruna och mörkbruna toner. Den rödbruna färgen är mest framträdande på bakhuvud, mellankropp och bakkroppens främsta segment. Det finns flera färgformer som skiljer sig något åt i färgteckningen.

Råka (Corvus frugilegus) är en fågel som tillhör kråksläktet inom familjen kråkfåglar. Den utmärks av sin långa, spetsiga och något nedåtböjda näbb med det ljusa nakna hudpartiet vid näbbasen och sin metalliskt glänsande svarta fjäderdräkt. Råkan förekommer som häckfågel framförallt i ett bälte som sträcker sig från Irland och Skottland via Centraleuropa genom Centralasien och österut till Kina. Den delas upp i en västlig och en östlig underart.

Råkan är en kulturföljare och föredrar stora jordbruksslätter där den häckar i kolonier men förekommer också lokalt som häckfågel i städer, då framförallt i parker. Den födosöker på marken, på åkrar och utmed vägkanter och är som de flesta kråkfåglar en allätare. Den lever i livslånga monogama förhållanden och blir könsmogen vid två års ålder.

Aspglansbagge (Chrysomela populi)är en skalbaggsart som beskrevs av Carl von Linné 1758. Aspglansbagge ingår i släktet Chrysomela. Arten är reproducerande i Sverige. Mycket vacker bagge och den tillhör familjen bladbaggar.

Bladbaggar (Chrysomelidae) är en familj i ordningen skalbaggar. Med fler än 50000 arter beskrivna är det den största skalbaggefamiljen. I Sverige förekommer 281 arter. Sitt namn har de fått av att såväl larver som skalbaggar i allmänhet lever av blad.

Trädkrypare (Certhia familiaris) är en fågelart inom familjen trädkrypare (Certhiidae). Den liknar andra arter inom familjen med böjd näbb, mönstrad brun ovansida, vitaktig undersida och långa styva stjärtpennor som den använder för kunna balansera upprätt på trädstammar och grenar. Den kan lättast urskiljas från den likartade trädgårdsträdkryparen, som delar en stor del av dess utbredning i Europa, genom skillnaden i sång.

Flugsvampar (Amanita) är ett släkte av svampar med cirka 600 beskrivna arter. I släktet ingår många giftiga arter, däribland de dödliga vit flugsvamp och lömsk flugsvamp. Släktet innehåller dock några ätliga arter och många oätliga om inte direkt giftiga. Typart för släktet är röd flugsvamp.

Släktet delas upp i två undersläkten, Amanita respektive Lepidella. Flugsvamparna har i början av sin utveckling ett hylle, som hos många arter bildar en så kallad strumpa på foten och/eller så kallade hylleplättar på hatten.