Harsyra (Oxalis acetosella), i Bohuslän också kallad surklöver, är en flerårig växt inom släktet oxalisar och familjen harsyreväxter. Andra äldre namnformer är harväppling, gökmat, värhane, göksyra, kukukål, qvällsöf, töstgräs.
Bladen är ätbara och har en syrlig smak, vilket beror på den höga halten oxalsyra. För mycket oxalsyra kan vara skadligt, så den ska inte ätas i stora mängder.
Gråhäger, ibland bara kallad häger, (Ardea cinerea) tillhör familjen hägrar inom ordningen pelikanfåglar.
Gråhägern är en stor och grov häger med lång s-formad hals, långa vingar och ben och lång dolkformad näbb. Dess längd är, med utsträckt hals, mellan 85 och 102 cm, vingspannet 155–175 cm och den väger upp till 1,4 kg. På ovansidan är den askgrå. Skuldrorna har förlängda ljusgrå fjädrar. Vingpennorna är gråsvarta, vingens framkant, huvudet och strupen vita. Hjässan och en lång nacktofs är svarta. Halsen är gråaktig, med svarta fläckar i rader längs framsidan. Bröstet har förlängda vita fjädrar och buken är vit. Näbben, benen och även ögats iris är gula. I flykten drar den in huvudet intill kroppen vilket gör att den får en högbröstad profil.
Skedand (Anas clypeata) ibland (Spatula clypeata) är en vanlig simand med stort utbredningsområde. Skedanden är en medelstor and med en längd på 44–52 cm och vingspann på 73–82 cm. Den har en kort hals och en iögonfallande stor och platt näbb, som ger den ett framtungt intryck både simmande och i flykten. Benen är orangefärgade, den har en grön vingspegel och dess vingundersidor är ljust gråvita med en mörk bakkant.
Den adulta hanen i praktdräkt har stålgrå näbb, mörkgrönt huvud som kan se svart ut på håll, gult öga, vitt bröst och rygg, rödbruna kroppsidor och buk, svart stjärt och handpennor och klarblå övre armtäckare.
Grönsångare är en fågel som tillhör familjen Phylloscopidae och som tidigare placerades i familjen sångare. Grönsångaren är ungefär 11 till 13 centimeter lång, har ett vingspann på 19 till 24 centimeter och väger ungefär 8 till 13 gram.
Ovansidan är grön och bröstet gulvitt. Den har vit buk, gul strupe och gult ögonbrynsstreck. Honor och hanar har samma färger. Visuellt kan man skilja den från gransångaren och lövsångaren på dess klarare färger, långa vingar och kortare men bredare stjärt. Men framför allt skiljs den ifrån dessa två på sin arttypiska sång.
Den har två sångtyper, en ljus metallisk drill i ökande tempo pit-pit-pitpitpitpt-t-t-ttt som varar 2-3 sekunder och som brukar beskrivas som ett litet mynt som roterar på en marmorskiva och en serie av 3 till 5 sjunkande pipande mörkare toner piyy-piyy-piyy. Locklätet liknar den andra sångtypen, men är kortare och inte upprepat: "piy".
VITTSJÖ, BJÄRNUM. Häggen (prunus padus) är ett medelstort träd i familjen rosväxter. 
Häggens blomning fram till syrenens betraktas av många som vårens höjdpunkt. Avkok på häggbark från unga grenar användes inom naturmedicinen mot urinvägsinfektion.