Ännu en av våra vinterfåglar är Nötkråkan (Nucifraga caryocatactes). Det är en fågel i familjen kråkfåglar.

Paret håller ihop hela livet i sitt revir, som brukar omfatta 11–15 hektar. Båda könen på bygger boet i mars-april, som konstrueras av kvistar och murken ved. Boet placeras mycket nära stammen på ett barrträd cirka 9 meter upp. Det fodras med mossa, jord, gräs och skägglav och blir då värmeisolerat.

Rödhake (Erithacus rubecula) är en fågel som tidigare kategoriserades tillhöra trastarna men numera oftast placeras i familjen flugsnappare som ensam art i släktet Erithacus.

Rödhaken är en liten, knubbig tätting, omkring 12,5–14 centimeter lång med stort huvud och kort stjärt. Den har orangerött bröst och ansikte inramat med grå till brun ovansida och vitaktig buk. Könens fjäderdräkter är lika.

Rödhaken är huvudsakligen en insektsätare som tar både larver och fullvuxna insekter men som vintertid även utökar sin kost med bär och dylikt. Den förekommer främst i olika typer av barr- och blandskog men uppträder även i parker och trädgårdar. Den håller gärna till i buskage men uppträder även mycket orädd hoppande på marken framför människor och djur för att fånga uppskrämda insekter.

Grönfink (Chloris chloris) är en fågel som hör till familjen finkar. Grönfinken häckar i skogsbackar, särskilt i ung granskog, och i parker. Det skålformiga boet placeras i träd, buskar eller häckar, ofta i granar och enar, men även i lövträd. Det består av fina kvistar, mossa och lavar och är invändigt vanligen fodrat med dun eller tagel. Den lägger i genomsnitt 4-6 ägg, men 3-7 har observerats. Äggen är blåaktigt vita med små grå och rödbruna fläckar samlade kring tjockänden. 

Honan ruvar äggen i 12-14 dagar och båda föräldrarna tar sedan hand om ungarna, som blir flygga efter 13-17 dagar. Grönfinken lägger vanligtvis två kullar per år. 

Kråka är en fågel i familjen kråkfåglar. Många internationella auktoriteter delar numera upp kråkan i det två distinkta arterna gråkråka (Corvus cornix) och svartkråka (Corvus corone), medan andra auktoriteter, exempelvis Sveriges ornitologiska förening, fortfarande behandlar dem som underarter av samma art, och som då bär det vetenskapliga namnet Corvus corone. 

 Kråkan är precis som många andra kråkfåglar social och läraktig. Den håller helst till i skogsdungar, men även i parker och trädgårdar i närheten av människor.

Stenknäck (Coccothraustes coccothraustes) är en stor fink med mycket kraftig näbb. Den beskrev av Carl von Linné 1758.

Stenknäcken häckar i stora delar av Europa och tempererade delar av Asien. De nordliga populationerna är flyttfåglar. Arten anses inte vara hotad och IUCN kategoriserar den som livskraftig.

Stenknäcken är en ganska stor och kraftig fink med en kroppslängd på 18-19 centimeter och vikt på cirka 50-60 gram. Den har en mycket kraftig trekantig näbb, stort huvud, tjurnacke och kort stjärt.